Det sluter vi oss till efter att ha sett Lule Stassteaters tioårsjubilerande julspel i Stadsparken i Luleå på onsdagen, där små välklädda Michelin-gubbar och gummor levde sig så innerligen mycket med i de juläventyrligheter som Tomtefar, Tomtemor, Tomte-Nisse och Tomte-Stina bjöd på under en halvtimme.<br>Tio minusgrader, vilket kändes som ganska lagom. Samt åtminstone snövitt på marken och inte grå lervälling, som det har varit vissa år.<br>Fortkörningsskada<br>Och mysighetsfaktorn är lika hög som någonsin tidigare, här i Luleås motsvarighet till New Yorks Central Park. I en dekor bestående av diverse hukande små stugor, några stubbar och så fyra stora och vita adventsljus.<br>Tomtefar själv (givetvis Harry Nyman) anlände med krycka, eftersom han kört för fort med renarna och kastats av i farten.<br>Större delen av den återstående föreställningen tillbringade han sedan i en gungstol på medar, sittande på ett renskinn.<br>I Tomtesamhället är könsrollerna konstanta. Flickan Stina (Sara Pietikäinen) vill bli tomte, men den patriarkaliske Tomtefar tycker att det räcker med att hon kokar julgröten med Tomtemor (Helena Anderholm) medan Tomte-Nisse (Olle Nyman) får gå i Tomteskolan och lära sig att bemästra både julklappsmaskinen och skorstensklättrandets ädla konst.<br>Men saker och ting kan ju ändra på sig också. Vilket de som tittar på det här julspelet kommer att bli varse.<br>Man sitter där, på ett för undvikande av framtida blåskatarrbesvär befrämjande sittundelägg, och känner sig helt enkelt väldigt väl omhändertagen i det suggestivt belysta hörn av Stadsparken där julspelet håller till.<br>Ett svart hål?<br>Alla barnen i publiken är givetvis snälla och de kommenterar också livligt det som utspelar sig framför dem.<br> ? Hade han hamnat i ett svart hål, tomten? undrades det.<br> ? Nej, ett svart moln var det nog, kommunicerades det bakom mig.<br>Och det klädsamt dämpade ljudet av applåderande händer, iförda handskar och vantar, är ju alltid lika sällsamt fint att lyssna till.<br>Den talande stortallen bidrar till allt det stämningsfulla och så börjar det bli mörkt vid pass 14.30-tiden också.<br>Och så är det ju onekligen fint att höra när Tomtefar säger så här till sin Tomtemor:<br> ? Tomtemor, du är som en liten julstjärna du också!<br>Och så sjunger de, minst lika bra som Bengt Feldreich i Kalle Anka på julafton, Ser du stjärnan i det blå.<br>Efter avslutat spel kom Margaretha Lindbäck fram och delade på kommunens vägnar över en present till tioårsjubilarerna. Som bestod av en ny grötslev.<br> ? Det här vill vi aldrig bli av med. Det är hur fint som helst!<br>Och ? det har hon ju hur rätt som helst i.<br>23 föreställningar återstår. Så länge det inte blir kallare än 20 minusgrader.<br>God Jul, kan man ju i sammanhanget också säga. Det känns som om det kan bli just en sån.<br><br>
