Rikspolisstyrelsen (RPS) höll ett jubileumsfirande i Stockholm den 8 november för att celebrera att det var 50 år sedan de första kvinnorna utbildades till ordningspoliser 1957.
Eine Johansson, pensionerad polis i Luleå, gick ut Statens polisskola i Stockholm redan till julen 1955, det vill säga för 52 år sedan.
Hon var inte ensam kvinna utan hade ytterligare tio kvinnliga klasskamrater.
Eine Johansson, nu 74 år, har förundrad sett kvinnor inom poliskåren intervjuas i TV med anledning av "jubileet" i både magasinsprogram och nyheter. Där pratades det om den första klassen 1957 med enbart kvinnor, 24 stycken, som utbildades till ordningspoliser.
-De var ju inte först, tycker Eine Johansson som också gick polisskolan i Stockholm men i hennes fall var det en blandad klass med tolv manliga elever också. Hennes meriter intygas av personaldirektör Anita Lundbäck vid Polismyndigheten i Norrbotten. Den 1 april 1955 antogs Eine Heikkilä (som hon hette som flicka) som polisaspirant i Kiruna och samma höst gick hon konstapelkursen i Stockholm. Någon tvekan om att Eine utbildade sig till polis för 52 år sedan finns inte. Ville bli prästHon hade börjat som skrivbiträde på landsfiskalskontoret i Råneå 1952, och det blev polis som blev hennes yrkesval efter att hon först funderat på byggnadsingenjör eller präst. Prästyrket var dock stängt för kvinnor på den tiden och en ingenjörsutbildning fanns det inga pengar till. Eine Heikkilä kom till Sverige som finskt krigsbarn 1948 och blev svensk medborgare 1953, mest för att kunna ställa upp i distriktsmästerskapet på skidor. Då var medborgarskapet ett krav. Och faktiskt, det är preskriberat nu, hade hon förmodligen blivit olagligt anställd 1952. Hemliga papper förvarades hos landsfiskalen och dessa fick säkert inte utländska medborgare ta del av. När Eine började tänka på polisyrket som en framtid, visade det sig att de kvinnor som fanns i polisväsendet kallades polissystrar och hade en sjuksköterskeexamen. De hade inte samma befogenheter utan skötte kvinnliga arrestanter, avvisiteringar och rengöring av sår bland annat. Men det blev snart ändring och även kvinnor antogs. Lärde sig jiujitsu
Utbildningen gick bra. Förutom de teoretiska kunskaperna var det även en åttatimmarskurs i jiujitsu. Betyget innehöll flera små a. Särskilt stolt är Eine över sitt a i specialstraffrätt. Eine Heikkilä fick anställning vid statskriminalpolisen i Luleå 1 januari 1956 och kommenderades ut till olika orter i länet. Det fanns 24 kommuner i länet på den tiden. I närmare 15 år kom hon att vara den enda kvinnliga polisen i hela Norrbotten. När hon tjänstgjorde i Gällivare träffade hon sin blivande make Börje Johansson, även han polis. De gifte sig 1959. I Gällivare blev det till och med debatt i kommunalfullmäktige om det var lämpligt eller inte med en kvinna som polis - och hon fick fullmäktiges stöd. Däremot var såväl kommunalnämnden och landsfiskalen emot att fru Johansson skulle få en ledigförklarad ordinarie poliskonstapeltjänst. Tjänsten medförde alltför krävande uppdrag, var motiveringen. 45 tjänsteår
Hr Edfast (h) tyckte att det var något underligt att en kvinna skulle duga till poliskonstapel så länge hon var icke ordinarie men diskvalificeras till en ordinarie tjänst. Han fick majoriteten med sig. I 45 år kom hon att tjänstgöra inom polisen förutom de 120 dagar som hon var barnledig efter dottern Evas födelse. När Eine Johansson kom tillbaka efter barnledigheten blev hon erbjuden en tjänst som chef för skrivcentralen. Hon avböjde. -Jag är polis, förklarade hon. Pia Müller, poliskommissarie, Rikspolisstyrelsen tycker inte att det var fel att fira 50-årsjubileum 2007 trots att det funnits kvinnor som gått polisutbildningen tidigare. RPS gränsdragning
Hon säger att de 24 kvinnor som utexaminerades 1957 blev ordningspoliser för yttre verksamhet. -Vi har jämfört innehållet i utbildningar. Det finns de som tycker att jubileet borde ha räknats från polissystrarna också. Vi ville räkna från när yrket blev mer jämställt mellan män och kvinnor och någonstans måste man dra en gräns. -Men visst var det skillnad mellan män och kvinnor i starten. De första kvinnliga poliserna var tvungna att arbeta i kjol och fick inte köra bil. Idag finns inga formella hinder, men mer kan göras för att få en helt jämställd polis, tycker Pia Müller.