Jobbpolitik får ris och ros

Vägar till full sysselsättning. Så heter en bok som Studieförbundet näringsliv och samhälle, sns, gett ut och som är en konsekvensanalys av alliansregeringens jobbpolitik. Regeringens tes är att sänkt skatt och minskade bidrag är incitament som får fler att söka och ta jobb. Riktade anställningsstöd anses ge fler nya jobb. Fokus i sns konjunkturrådsrapport ligger på förväntade effekter av förvärvsavdraget, som är en skattesänkning som enbart förvärsarbetande kan göra och effekter av den sänkta arbetsgivaravgiften.Arbetskraftsreserv
Lennart Flood, professor vid Handelshögskolan i Göteborg är en av fyra författare till boken. Han var i Luleå för att presentera materialet och konstaterar att detta är en konsekvensanalys i ett väldigt tidigt stadium av en reform och att det kommer att ta tid innan effekterna syns fullt ut. Beräkningar går dock att göra med en simuleringsmodell utifrån hur vårt skattesystem är uppbyggt och utifrån när och hur de olika bidragssystemen träder in. Enligt Lennart Flood måste man ställa sig frågan om vi har en arbetskraftsreserv i Sverige och var den i så fall finns.-Svaret är att den demografiska fördelningen visar att vi får en situation där allt färre ska försörja fler. Och när det gäller vår arbetstid per person ligger vi efter OECD-länderna och USA. Så om man ser på antalet arbetade timmar i förhållande till levnadsstandard, ja då bör vi öka antalet arbetstimmar, säger Lennart Flood.Dyr reform
En reflektion utifrån sns siffror är att en effekt som drar ner den totala arbetstiden i Sverige är att andelen kvinnor som arbetar mer än 39 timmar är endast 45 procent. Bedömningen av regerings jobbpolitik är enligt Lennart Flood att skattesänkningen gynnar låginkomsttagare. (gruppen med 25 procent lägsta inkomster). Den gruppen ökar sin arbetstid med 16 procent, medan det totalt bland befolkningen handlar om en ökning av arbetstiden med två procent. Låginkomsttagarna ökar också sin disponibla inkomst med elva procent, medan totala befolkningen ökar sin med fem procent. Höginkomsttagaren gynnas också av sänkt skatt, men där ökar inte arbetstiden. Tvärtom minskar den en aning. Analysen slår också fast att reformen där dyr. Den kostar 50 miljarder och ger inte så stor ökning av arbetstiden som kanske förväntats.Slår ut arbetssökande
Kritik mot regeringens politik finns också i att anställningsstöden är tillfälliga och kan slå ut andra arbetssökande. Unga och långtidsarbetslösa anses ha kommit i kläm på grund av de stora neddragningar av yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar som regeringen gjort. I analysen föreslås också mer satsningar på yrkesinriktade utbildningar med hög kvalité. Gruppen ger också förslag till andra typer av skattesänkningar som de anser gör ett mindre hål i statens budget och också ger ett incitament för höginkomsttagare att öka arbetstiden.

Jobbpolitik får ris och ros

Regeringens jobbpolitik är en reform som får fler i arbete, men den är dyr. Så om skattepolitiken ska fortsätta föreslås andra åtgärder som är billigare. Den analysen görs i sns konjunkturrådsbarometer 2008.