Hon leder den grupp inom polisen som ska stötta, stärka samt bedöma säkerhetsrisker för personer utsatta för våld i nära relationer. Gruppen jobbar parallellt med utredarna och startade i april 2013. Några månader efter den rättsprocess Kuriren skildrat i granskningen Lyd – eller lämna landet.
I fallet med Anita från Ukraina vars man friades från misshandel, struntade polisen i att hämta in stödbevisning. Anita som flyttat till Sverige från Ukraina anser att hon fick ett fördomsfullt bemötande.
Vad tänker du när du läser artikeln om polisens arbete?
– Jag vill inte kommentera utredningen. Den har jag inte tagit del av, mer än det som du skrivit. Det jag tänker är att det är jättebra att vi finns numera, säger Marianne Persson.
Gruppen kontaktar alla som anmäler brott i nära relationer. Sedan starten klaras fler brott än tidigare upp. Januari-april i år klarades 26 procent av brotten upp, att jämföra med 15 procent ifjol.
– Om den här anmälan hade kommit in i dag hade vi kontaktat henne med frågan: hur kan vi hjälpa dig?
I intervjun i Kurirens granskning säger utredaren Ove Pekkari: "Det fordras bra bevisning i Sverige. Det är det de inte alltid förstår, de här utländska tjejerna". Anita anser att hon blivit bemött just som "utländsk tjej", inte utifrån sin person.
– Om du inte känner förtroende när du blir förhörd då kommer du heller inte att berätta. Jag vill inte gå in och kommentera hur andra har agerat och inte agerat. Vad vi vet är att förtroende är a och o i en sådan här utredning, säger Marianne Persson.