Jämställdhet i motvind

Det här är några mönster som blivit tydliga i det forskningsprojekt som pågått i Jokkmokks kommun. Forskare från Uppsala universitet har tillsammans med personal från skolan och förskolan undersökt pojkars och flickors förutsättningar i kommunen. Om detta berättade skolchefen Sture Bryggman, forskaren Gunilla Härnsten och den pedagogiska utvecklaren Kerstin Fors-Mattsson vid ett seminarium om jämställdhet i skolan som hölls i Luleå i går. Utgångspunkten för projektet var att man ville undersöka varför skillnaden mellan flickors och pojkars avgångsbetyg från grundskolan var så stor i just Jokkmokk. Var det så att skolan inte bedrev en utbildning som var likvärdig för både pojkar och flickor? undrade man. Könsmakt Genom att arbeta i forskningscirklar har forskare och skolpersonal tillsammans diskuterat attityder och arbetssätt. Dessutom har även PRO haft en studiecirkel på samma tema och frågorna har även diskuterats inom idrotts- och kulturlivet. ? Många har sett hela frågan som en könsmaktsfråga. Det är det som ligger i grunden, säger forskaren Gunilla Härnsten, docent i pedagogik vid Uppsala universitet. ? Det är mönster som finns i vår bygd, kanske starkare än på många andra håll, tillägger Kerstin Fors-Mattsson, pedagogisk utvecklare inom Jokkmokks kommun och den som varit motorn i arbetet. Besvärande bild Under projektets gång har de rådande attityderna i samhällsstrukturen tydliggjorts. ? Vi har kunnat identifiera en besvärande bild. Det finns en låt-gå-mentalitet gentemot pojkarna och deras prestationsnivå. Samtidigt ifrågasätter man varför flickorna inte spänner bågen högre. Man måste diskutera om det ställs överkrav på flickorna. De ska vara till lags och passa alla, säger skolchefen Sture Bryggman. Skillnaderna i kravbild speglar förutsättningarna i samhället. Det finns en traditionell kvinnoroll i Jokkmokk. Jakt, fiske och skoter ? Enda sättet att som flicka komma ifrån Jokkmokk är att ha bra betyg i skolan, så att man kommer in på en utbildning och kan flytta från Jokkmokk, säger Sture Bryggman. ? Pojkarna får sin status genom det Jokkmokk har att erbjuda på fritiden, jakt, fiske och skoterkörning. Det som är problematiskt är att de får ingen utkomst, de får inga jobb längre, fortsätter han. Nu finns knappt några arbetsplatser där man kan börja jobba utan någon utbildning i botten. Det räcker inte längre med att hjälpligt ha tagit sig igenom grundskolan för att få jobb och därför kommer pojkarna att få problem, förutspår Sture Bryggman. ? En del tar det med en klackspark men någonstans kommer man till en brytpunkt i livet, fortsätter han. I Jokkmokk har man beslutat sig för att gå vidare med en åtgärdsplan. Bland annat ska man satsa mera på att de yngre skolbarnen ska röra mer på sig. Det sker utifrån att man blivit medveten om att det finns en liten grupp pojkar som är väldigt fysiskt inaktiva. Pappaengagemang i skolan ? Projektet har bekräftat att det finns en riskgrupp av stillastittande pojkar, berättar Sture Bryggman. Inom förskolan och skolan ska man försöka locka papporna att delta i föräldramöten och utvecklingssamtal. Det har nämligen blivit tydligt att föräldraengagemang har blivit en angelägenhet nästan enbart för mammorna i Jokkmokk. ? Det har blivit en ännu kvinnligare sfär än vad det har varit. Det har skett en nedgång från mitten av 1990-talet, säger Sture Bryggman. Känner sig inte delaktiga Till en del kan det bero på att mammorna har monopoliserat kontakterna med förskolan och skolan. Papporna känner sig inte längre delaktiga. Tromsö universitet ska hjälpa till att utbilda pedagoger, en rektor och sex lärare i Jokkmokk. De ska studera vad som händer när man förändrar arbetsformerna i skolan utifrån ett genusperspektiv. Inte unikt Sture Bryggman tror inte att skillnaderna mellan pojkar och flickor är något unikt fenomen för Jokkmokk. Samma problembild, att det ställs för höga krav på flickorna medan pojkarna accepteras som de är, utan att behöva anstränga sig, finns överallt tror han. ? Det här är ett nationellt problem inom fem?tio års sikt. Det är inte bara ett glesbygdsfenomen, säger Sture Bryggman. På seminariet redovisades även regeringens arbete med jämställdhetsfrågorna. Ett mål är att det ska finnas minst en utbildad person i varje kommun 2004 som har kompetens i skola-jämställdhetsfrågor. Särskilda medel har avsatts för att utbilda dessa resurspersoner.

Jämställdhet i motvind

Skilda attityder och förväntningar kan förklara de stora skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar i Jokkmokk. Flickor förväntas vara duktiga och prestera medan det för pojkar inte anses vara lika viktigt att lyckas i skolan. De duger som de är.

Skilda attityder och förväntningar kan förklara de stora skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar i Jokkmokk.
Flickor förväntas vara duktiga och prestera medan det för pojkar inte anses vara lika viktigt att lyckas i skolan. De duger som de är.