Jakten på resurser hotar urfolken

Doktor Rodolfo Stavenhagen, 76, var den förste som utsågs till FN:s särskilde rapportör om urfolk 2001. Hans mandat gick ut i april i år och numera undervisar han i sociologi vid El Colegio de México. Urfolken påverkas av två parallella processer som drar åt varsitt håll. Å ena sidan sker en positiv utveckling med ökad medvetenhet om urfolkens rättigheter. - Urfolken blir mer och mer organiserade för att försvara sina rättigheter. Det var inte särskilt uppenbart för 25-30 år sedan men idag händer det på många håll i världen, säger Rodolfo Stavenhagen.Framsteg sker
I en del länder sker också framsteg vad gäller lagstiftningen. Även på internationell nivå sker framsteg, som antagandet av FN:s urfolksdeklaration i september förra året. En deklaration är inte nödvändigtvis bindande för den stat som skrivit på den, till skillnad från en konvention som blir till lag då den ratificeras av landets parlament.- Till och med organisationer som Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken har antagit regler där urfolkens intressen och rättigheter erkänns. Vi hade inte allt detta för 25 år sedan, det är sannerligen resultatet av en lång kamp. Hotas av ökad efterfrågan
Å andra sidan kläms många urfolk allt hårdare, både ekonomiskt, kulturellt och demografiskt.- Urfolk är för det mesta koncentrerade till områden som låg otillgängligt till för ett par decennier sedan. De var isolerade och det var svårt att ta sig till dem. Det har förändrats mycket snabbt på grund av globaliseringen, klimatförändringarna och ökad efterfrågan på resurser som skog och vatten. Skogar huggs ned i norra Kanada och södra Chile, attraktiva kustområden i Centralamerika tas i anspråk för turismen, det sker oljeutvinning i Amazonas regnskogar. Exemplen är många menar Rodolfo Stavenhagen.- Allt detta har ökat och inget har förmått stoppa det, förutom i några få fall där urfolken har lyckats motsätta sig det. Har FN:s urfolksdeklaration gett några resultat än?- Det är svårt att följa vad som händer i hela världen, men exempelvis i Bolivia och Nicaragua så har parlamenten antagit deklarationen i sin helhet och gjort den till lag. Det återstår att se om den genomförs. I några fall har domstolarna börjat hänvisa till deklarationen som ett legalt dokument, exempelvis i Belize.- I princip är jag hoppfull. Om en regering har skrivit under en deklaration, så måste det åtminstone finnas ett intresse någonstans för att genomföra deklarationen.

Jakten på resurser hotar urfolken

Medvetenheten om urfolkens mänskliga rättigheter ökar. Det är den positiva sidan av utvecklingen. Å andra sidan kläms många urfolk allt hårdare i sina ursprungliga miljöer. - Överlag blir det värre för urfolken eftersom möjligheten att överleva minskar, säger Rodolfo Stavenhagen.