Det anser Mikael Samuelsson, Arvidsjaur som är ordförande i länsförbundet, med anledning av Skogsstyrelsens rapporter från älgbetesinventeringarna (ÄBIN) i Götaland där betesskadorna är stora.
– Vi hävdar bestämt att man kommer framåt i denna fråga genom samarbete mellan markägare och jägare. Tyvärr tycker jag att debatten kring skogsskadorna ibland blir lite som att ropa "vargen kommer". Ingen vinner på generella och svepande åsikter/argument kring skadorna som orsakas av älg, särskilt när/om skadesituationen i Götaland kommuniceras i Norrbotten.
Hur är din bild av betesskadorna i Norrbotten från jägarhorisont..?– Jag har idag ingen klar bild av läget men antar att den vinter (tidigt med snö och mängden snö) vi haft kommer återspeglas i kommande ÄBIN rapporter. Vi är medvetna om att det i delar av länet finns problem med älgbete på ungtallar och detta tas på allvar, vilket inte minst avskjutningsresultaten de senaste åren visar. På en yta som är 25% av Sverige, så ser det så klart olika ut. Generellt på länet så är skadorna på tallungskogen för höga, men de går åt rätt håll när man ser till att de färska skadorna minskar i flera områden.Vandringsproblematiken och de vinterkoncentrationer det ger är en utmaning som inte bara kan hanteras av markägare och jägare.
Jägarna är medvetna om problemen med betesskador som finns och tar ansvar för dessa, och är i det stora hela eniga med markägarna anser Mikael Samuelsson.
– Jag har inga förhandsrapporter från Skogsstyrelsens ÄBIN i sommar. De har ju sagt att de ska komma tidigare, men normalt så kommer de ju i början på augusti. Sommarens ÄBIN resultat kommer inte kunna användas som faktaunderlag i förvaltningen i år, utan blir ett trendmått som får hanteras av älgförvaltningsgrupperna tillsammans med älg-obsen och avskjutningen i höst.
Avskjutningen 2017 tillsammans med vintern som varit samt den torra sommaren tror Samuelsson kommer att återspeglas i älgstammen i höst.
– Tyvärr tror jag också ÄBIN inte kommer visa att skadorna minskat, men det återstår att se...
Hur fungerar samtalen mellan markägare och jägare när det gäller avskjutning med mera..?– Samtalstonen och klimatet mellan jägare och markägare är bra. Det råder enighet och förståelse om målen i förvaltningsplanerna i älgförvaltningsgrupperna. Jägare och markägare är överens om avskjutningsmålet, och med 96% fyllnadsgrad på länsnivå 2017 så nås det gemensamma avskjutningsmålet. Vi är oense om brunstuppehållet kopplat till kvalitén på älgstammen, och nyttan av jakttidsfönstren kopplat till den ringa effekten/bristen på utvärdering. Älgen som art förtjänar att behandlas med respekt och en god etik. Vi bör inte jaga då älgen brunstar. Vi bör avstå från jakt då snö, kyla eller begränsat dagsljus gör det svårt för både älgar, jägare och hundar. Genom ökad delaktighet och samarbete skapas en acceptans och ett ansvarstagande för att nå de gemensamma målen, det vill säga en älgstam i hög kvalité i balans mellan foder och skador, avslutar Mikael Samuelsson.