"Jag kan ana var mordet planerades"

På måndag är det 25 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades.
Ett mord som aldrig utreddes professionellt, anser journalisten Tomas Bresky.
- Det finns en del heta tips som man borde ha gått till botten med, säger han.

DET NATIONELLA SPÅRET. Tomas Bresky tycker att det nationella spåret, där poliser, militärer och underrättelsemän ingick, aldrig utreddes professionellt av Palmegruppen. Men han vill Inte peka ut någon möjlig gärningsman.

DET NATIONELLA SPÅRET. Tomas Bresky tycker att det nationella spåret, där poliser, militärer och underrättelsemän ingick, aldrig utreddes professionellt av Palmegruppen. Men han vill Inte peka ut någon möjlig gärningsman.

Foto: Håkan Gidlöw

Luleå2011-02-26 06:00

Svaret från Tomas Bresky, som i flera tv-program redogjort vilka misstag som polisen gjorde och vilka spår som aldrig utreddes i jakten på Palmes mördare, kommer efter att undertecknad försökt få honom att säga vem han tror höll i revolvern.

Rutinerat värjer sig han sig med ett leende.

- Som journalist ska man inte spekulera och utåt har jag aldrig trott något. Jag har berättat vad vi har kommit fram till när vi har undersökt det här, säger han.

Han påpekar också flera gånger under intervjun på ett kafé i centrala Luleå, att han och journalistkollegan Lars Borgnäs aldrig har pekat ut någon mördare.

"Jag kan ana"
- Vi vet inte vem som mördade Palme, säger han och fortsätter efter ett par uddlösa följdfrågor.

- Jag har sett och hört så mycket runt omkring det här så jag kan ana var mordet har planerats och diskuterats.

Samtalet kommer till stor del att handla om det som Bresky kallar det nationella motivet, eller polisspåret som det döptes till i folkmun. Att poliser, militärer och underrättelsemän hyste sådant hat mot Olof Palme att en grupp beslutade sig att mörda honom.

Dåligt undersökt
I dessa kretsar borde Palmeutredarna ha gått till botten på ett helt annat sätt än vad som nu gjordes, menar Bresky.

Denna slutsats drog också en granskningskommission i sin rapport om utredningen av mordet på statsministern som kom 1999.

- Märkligt nog är det dåligt undersökt av polisen. Det är dåligt granskat och det slår den här granskningskommissionen fast väldigt tydligt.

Tomas Bresky och Lars Borgnäs har sedan slutet av 1980-talet granskat ämnet i otaliga timmar. Ett arbete som har handlat om allt från samtal med vittnen som fanns vid mordplatsen, till långa telefonsamtal med potentiella mördare.

Denna journalistiska utredning pekar ensidigt mot ett håll.

Som spindel i nätet finns en polisman som har kallats för Ö av de två journalisterna.

Sjukligt vapenintresse
Ö bodde vid tiden för mordet efter mördarens flyktväg. Samma dag som Palme sköts lämnade han sjukhuset efter en blindtarmoperation, mot läkarens inrådan.

Polismannen var en person med ett sjukligt vapenintresse som på många sätt fanns på ytterkanten där en polisman inte ska befinna sig, konstaterar Tomas Bresky.

- Han var en person som hade extrema högeråsikter.

Skytteklubb
Vid den här tiden arbetade Ö i den omtalade piketen på Norrmalm. I denna arbetsgrupp fanns också en rad andra polismän med mycket extrema åsikter.

Flera av dem var medlemmar i en skytteklubb. Män som fanns i kretsen kring den förre Palme-utredaren Hans Holmér och bokförläggaren Ebbe Carlsson, som bedrev en egen utredning.

Mycket upprörd
Men det som framför allt visar att det fanns ett motiv i dessa högerradikala kretsar var möten i en lägenhet i gamla stan, där hatet mot Palme flödade fritt.

Enligt Bresky blev Olof Palme mycket upprörd när han fick uppgifter om dessa möten med fascistisk framtoning.

- Det var personer man inte gärna hade velat kalla på om man var i fara själv. Mörkermän, verkligen.

Tomas Bresky konstaterar sedan att denna högervridna verklighet kom upp till ytan genom ett tips inifrån polishuset på Kungsholmen i Stockholm.

När polisen inte tog tipset på allvar började de två journalisterna undersöka mördarspåret.

- När man öppnade på locket till de här fascistmötena i Stockholm började man fundera: "Vad är det som pågår egentligen?"

Det finns också en koppling norrut i det som Bresky kallar nationella spåret.

Samma kretsar
En svårt alkoholiserad polisman, som jobbade i Stockholm vid tiden för mordet, tog livet av sig genom att köra hagelbössans pipa i munnen och trycka av.

Polismannen hade då förklarat för en granne att han varit med om så mycket saker under tiden i Stockholm som han inte orkade bära.

Det här var två år efter mordet.

När Bresky och hans dåvarande kollega tittade på polismannens umgängeskrets, visade det sig att han hade rört sig i samma högerradikala kretsar som Ö.

- Hans fall är inte heller utrett, säger Bresky vars teorier fick stöd från ett stort antal poliser, som kontaktade honom.

- Det var poliser som tyckte att de där rötäggen måste bort.

Kuriren gör ett sista försök under intervjun att få Tomas Bresky att säga lite mer om vem eller vilka han tror ligger bakom mordet. Men förgäves.

- (Skratt) ... Jag är väldigt rädd för att peka ut någon eller några. Det jag vet är att man aldrig har undersökt en del väldigt heta tips som man borde ha gått till botten med.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om