"Jag har kul på mitt jobb"
När hon är ledig umgås hon helst med dottern och pojkvännen. På jobbet kallar hon sig Michelle och dansar lättklädd på scenen. Möt Mikaela, 31 år, en av stripporna från den omdebatterade Erotikmässan. - Jag har kul på mitt jobb och jag skäms inte för vad jag gör.
Träffar mycket folk
- Det känns jättetrist, för jag tycker verkligen om att dansa på scen. Men jag valde att följa med hit upp till Luleå ändå. Det är alltid kul på mässorna. Man träffar mycket folk och får se nya platser, säger hon och visar in oss till en husvagn på gården där vi kan prata ostört.
Mikaela kommer från Göteborg och har jobbat extra som strippa på olika mässor och klubbar sedan 2002. För några månader sedan sa hon upp sig från arbetet som montör på Volvo Lastvagnar för att börja arbeta heltid som strippa.
- Fördelarna med det här jobbet är att jag kan styra arbetstiderna själv. Jag tjänar hyggligt med pengar och tycker om det jag gör. Jag har kul när jag står på scen. Och jag trivs med folket som jobbar med det här.
För Mikaela, som under många år tränat och tävlat i fitness, var steget till att börja dansa lättklädd på scen inte stort. Hon beskriver sig själv som en tävlingsmänniska. Och hon tycker om att visa upp sin kropp.
- Jag älskar att dansa och uppträda, och det är något jag alltid hållit på med. Nu får jag betalt också, så det är klart att jag tycker det är ett bra jobb.
Fel bild
Jag frågar Mikaela om hon har förståelse för de starka reaktioner som erotikmässan väckt hos allmänheten. Och hur ser hon själv på sitt yrke?
- För oss i branschen är det ju reklam när det blir rabalder, säger hon och skrattar.
- Men jag tycker att det är synd att det är fel bild som kommer fram. De flesta som uttalar sig vet ju inte ens vad det handlar om. Vi som arbetar här är inga småtjejer, de flesta är mellan 25 och 30 år. Och vi gör det för att vi valt det själva.
Familjen har vant sig
Reaktionerna från hennes egen omgivning har inte uteblivit. När Mikaela började strippa fick hon många oförstående kommentarer från familj och vänner. Och för de pojkvänner hon haft har det inte varit lätt att acceptera flickvännens avklädda yrke. Nu fungerar det bra, säger hon.
- De har vant sig och förstått att det inte var så farligt som de trodde. På ett sätt kan jag förstå dem. Jag hade själv samma åsikter om stripshower innan jag själv började. Jag minns att jag tänkte att jag aldrig skulle kunna dansa med så lite kläder.
- Men när jag väl hade testat så var det inga problem. Och det var kul.
Mer förtryck på Volvo
När jag ber Mikaela jämföra arbetet på Volvo med strippandet ser hon bara fördelar med sitt nya yrke.
- Det kan låta konstigt, men på Volvo upplevde jag mig mer förtyckt som kvinna än vad jag gör nu. Det var mycket mer grova skämt där. Men det var aldrig någon som talade om kvinnligt förtryck där!
- Det kan jag bli arg på, nu när jag hör vad folk tycker om det här jobbet.
Som vilket jobb som helst
Hon påpekar att det är viktigt att skilja sin yrkesroll från det privata. När hon är ledig tar hon hand om tioåriga dottern och umgås med familj och vänner. Tränar och träffar pojkvännen. På jobbet är hon artisten Michelle, som flörtande roar den manliga - och kvinnliga - publiken från scenen.
- Det är som med vilket jobb som helst, säger hon lugnt. På Volvo hade jag också en viss jargong, som var annorlunda än den jag hade hemma. Så funkar det ju i alla yrken.
Så jobbar vi med nyheter