Egentligen är Nyabs vd Johan Larsson inte alls bekväm med livet som offentlig person. Men har man drabbats av "sjukdomen" entreprenör så får man göra avkall på mycket.
– Man får kompromissa på sig själv och sätta bolaget före, säger han.
Och entreprenör har han varit i många år. Redan innan Nyab bildades drev han flera företag.
Vi träffas på ett av Luleås hotell för att få lite lugn och ro. På huvudkontoret råder det febril aktivitet och mycket folk utifrån är redan på besök.
Framgångssagan Nyab började för ganska precis tio år sedan när Johan Larsson tillsammans med den nio år yngre brodern Mikael Ritola, bildade bolaget.
Då hade Johan Larsson precis avslutat en tid på Peab som några år tidigare hade förvärvat ett av hans bolag. I köpet ingick att han skulle vara kvar under ett antal år för att etablera ett nytt varumärke.
– Det var där jag fick min utbildning. Jag fick lära mig mycket som skulle ha tagit årtionden att lära sig på egen hand. Jag växte inte upp på Peab men jag blev vuxen där, säger han.
Var namnet Nyab en blinkning till din tid på Peab?
– Nej. När jag och min bror tog över bolaget hette det Nyanläggarna i Luleå AB och för att ha kvar kopplingen till historiken döpte vi det nya bolaget till Nyab, en förkortning av det ursprungliga namnet. Branschen är sådan att det passar med ett intetsägande namn.
Under de tio år som har gått har bolaget vuxit från att omsätta cirka 50 miljoner till att 2023 omsätta flera miljarder.
– I Norrbottensmått mätt är vi ett kolossalt bolag, det finns inte så många privatägda bolag i vår storlek här uppe, säger han.
Den här resan över tio år, är du överraskad eller följer det planen?
– Grovt följer det vår plan. Nu är vi börsnoterade och omsätter omkring 3,3 miljarder 2023. Vi är i en stadig tillväxt och av allt att döma blir det klart mer nästa år.
Givetvis är ledningen viktig men Johan Larsson vill framhålla att det är ett lagarbete och att det som skapat framgången är de anställda.
– Det är oerhört många skickliga individer som är med här, säger han.
Även om hans företagande följer den plan som han har skissat i huvudet så får han trots det nypa sig själv i armen ibland.
– Det är svårt att förstå att en person som knappt gick ut gymnasiet har skapat ett bolag med sådana här värden.
Har du drivet kvar?
– Ja, det har jag, det är inte alls avmattat. Jag har aldrig varit driven av att berika mig privatekonomiskt. Det är många år sedan jag skulle kunna ha slutat och ändå veta att jag skulle ha det bra. Mycket av drivet sitter i att göra något som är bra för Norrbotten, skapa arbetstillfällen och visa att vi kan.
Hur är det att driva företag med sin bror?
– Det fungerar bra, vi kompletterar varandra. Han är väldigt bra på det han gör och jag behöver aldrig oroa mig om han tar ansvar eller inte. Samma sak gäller många andra som varit med sedan tidigare, det är bra folk.
Kanske att de gräl som trots allt uppstår ibland ter sig lite annorlunda bröderna emellan, jämfört med övriga i företaget – de är ju trots allt bröder.
För två år sedan såldes Nyab Sverige till finska Skarta group men affären var ett så kallat omvänt förvärv. Eftersom Nyab var finansiellt starkare och affären betalades med aktier blev Nyab de största ägarna i det nya bolaget.
– Då satt vi ett gäng busiga norrbottensgrabbar och konstaterade att vi snart kontrollerar ett finskt börsbolag.
Redan då började funderingarna hur de skulle ta hem bolaget till Sverige. Johan Larsson ville göra det tämligen omgående men det var en instabil marknad med inflation och höga räntor.
Nu kommer detta att ske till våren då huvudkontoret återigen flyttar till Luleå och bolaget blir listat på Stockholmsbörsen samtidigt som det lämnar börsen i Finland.
– Med väldigt hög sannolikhet är vi på Stockholmsbörsen innan halvårsskiftet 2024.
Det känns lite som att ni sålde kakan och fick tillbaka den med lite glasyr på.
– Ja, lite grann. Vi sökte vägar till börsen och gjorde det på ett lite entreprenöriellt sätt – vi tog bakvägen in. Vi uppnådde det vi ville med den övningen, konstaterar han.
Men det var inga "hard feelings" från finskt håll?
– Nej, de förstod upplägget och kommunikationen var öppen. De finska ägarna såg en möjlighet att vi kunde gå in och hjälpa till och vi gjorde ganska snabbt kraftiga resultatförbättringar i den finska verksamheten. Sedan finns det alltid lokalpatriotiska aktieägare som inte tycker om att ett fint finskt bolag flyttar till Sverige och det får man ha förståelse för.
Fusionen med finska Skarta gav delägarna i Nyab Sverige rejält med klirr i kassan. Till största delen i form av aktier som inte blir kronor och ören förrän de säljs, vilket inte har blivit fallet för Johan Larsson.
– Nyab är mer än en investering för mig. Det är mycket känslor anknutet till bolaget och det är en stor omställning att gå in på börsen och att ha tusentals ägare i jämförelse med när man kontrollerar bolaget själv. Och att ha en professionell styrelse med jätteduktiga människor att svara upp till.
I den nya styrelsen återfinns flera namn med norrbottensanknytning: Lars-Eric Aaro, tidigare vd på LKAB och Jan Öhman, ny ordförande bördig från Malmberget, tidigare chef på investmentbolaget Industrivärlden.
Har ni inga kvinnor i styrelsen?
– Jo, vi har en kvinna, Barbro Frisch. Vi är dåliga men inte så dåliga. De kvinnor som har rätt erfarenheter är så efterfrågade att det är svårt att få engagemang, men det håller på att gå till sig.
Före fusionen har huvudkontoret alltid varit i Luleå men Johan Larsson ser bolaget som norrbottniskt. De första åren var den viktigaste marknaden Gällivare. Ett dotterbolag fanns i Kalix och lite senare i Stockholm.
– Vi börjar närma oss att kunna kalla oss rikstäckande även om våra huvudmarknader är norra Sverige, Mälardalen och större delen av Finland.
Många ser Nyab som ett företag i byggbranschen men Johan Larsson är tydlig med att det snarare är ett bolag i infrastruktur- och energisektorn.
Även om många av jobben sker utanför länet är basen fast förankrad i den norrbottniska myllan. De som var med i Nyab innan fusionen med Skarta är samtliga aktieägare i det nya bolaget som till cirka 70 procent ägs av svenskar.
I dag har bolaget cirka 400 anställda och de flesta är tjänstemän.
– Vi har väldigt få kollektivanställda, vi har en stomme av hög kvalitet som kan leda dem som kommer in. Det blir mer effektivt genom ökad flexibilitet då vi konstant har långt över hundra projekt igång samtidigt, säger Johan Larsson.
De flesta av företagets projekt sker med hjälp av underentreprenörer. Men i och med att bolaget är i ständig tillväxt behövs det alltid mer folk.
Nyligen fick Nyab uppdraget att bygga Finlands största solkraftpark i Utajärvi. Beställare är Skarta energy som tidigare ägdes av Nyab men där de numera är delägare. Så när väl solparken är igång kommer Nyab även att vara delägare i ett bolag som säljer grön energi.
– Då är vi helt plötsligt även energiproducent och säljer el till marknaden och det blir nytt för oss.
Fler energiprojekt är på gång inom det bolaget.
– Om vi håller i vår ägarandel så kommer vi vara delägare i ett bolag som är en stor energiproducent inom fem år,
Så ni tjänar dubbelt på den gröna omställningen, dels genom att bygga upp den och sedan sälja energi till den?
– Ja, absolut och det är en del av vår identitet. Vi vill möjliggöra den gröna omställningen. Förnyelsebar energi är en stor del av vårt dna men vi är mer kända för det i Finland än i Sverige.
I förra veckan gav regeringen grönt ljus för Norrbotniabanans sträckning mellan Umeå och Skellefteå. Om Nyab kommer att vara en del av bygget står skrivet i stjärnorna.
– Men oavsett så är det väldigt bra för oss här uppe. För näringslivet och koldioxidfria transporter.
Var ser du Nyab om tio år?
– I kärnan detsamma som i dag. Kommande tio år kommer präglas av samma laganda, utveckling och tillväxt som föregående tio år. Människorna i bolaget växer, och då växer också bolaget. Följden av detta gör att det numeriskt blir väldigt stora siffror, även om jag verkligen vill så får jag som vd för ett börsnoterat bolag inte lämna en tioårsprognos i siffror, säger han.
På väg ut från hotellet för att ta bilder stöter vi på Majvor Müller, en av Luleås näringslivsprofiler och numera även författare.
– Vänta ett tag, jag ska bara säga en sak till mamma, säger Johan Larsson.
Äpplet faller inte långt från trädet.