Namn: Margareta Häll. Ålder: 90. Bor: Gällivare.
Mina biologiska föräldrar var flyttsamer som tvångsförflyttades av staten från Karesuando till Porjus. De fick inte ens med sig kåtorna, så de tvingades bo under en presenning under gran, tills Vattenfall ställde upp en barack åt dem. På sommaren flyttade de med renarna upp mot norska gränsen.
1929 föddes jag och min tvillingbror. Jag var liten till växten och läkaren sa att min mamma inte skulle kunna ta hand om mig. De hade redan tre flickor och att flytta med två spädbarn skulle inte gå, så jag blev lämnad i en svensk familj. Paret hette Agda och Elof Edberg. De hade sex egna barn, varav en vuxen dotter som jobbade på BB. Det var hon som föreslog att hennes familj skulle ta hand om mig.
Jag kunde inte ha fått bättre föräldrar. Det var meningen att min biologiska familj skulle ta hand om mig när de kom tillbaka från flytten på hösten. Både min fostermamma och min mamma grät, för båda ville ha mig. Då sa min biologiska pappa att de skulle återkomma, men det blev aldrig av, för han dog. Jag träffade min mamma ett par gånger under uppväxten. Det kändes konstigt, som att besöka vilken tant som helst.
Jag började undra varför jag hade bruna ögon medan alla andra i familjen hade blå. Jag förstod att jag var same. Jag blev retad i skolan för det och grät många gånger för att jag inte var svensk.
Jag vet att det var en sorg för mina biologiska syskon att jag inte hade fått växa upp med dem, men min mamma hade inget val. När jag blev vuxen bestämde sig min tvillingbror Per Salomon och jag för att lära känna varandra bättre, men då var han döende i hudcancer och vi hann aldrig prata ut som vi hade tänkt. Däremot började jag umgås med två av mina andra syskon – min syster Ingrid och min bror Lars som är konstnär. Min dotter Anita har varit mycket hos Ingrid och lärt sig samisk slöjd. När jag fyllde 75 fick jag en kolt av min dotter som jag har haft på bröllop och begravningar. Men jag har alltid känt mig utklädd då.
Ingrid dog nyligen, men jag brukar träffa min bror Lars. Senast kom han och hälsade på när jag fyllde 90 år 18 maj. Han hade målat en tavla åt mig.