Det är som vanligt ruljans i butiken på Storgatan. Anders Nilsson står i dörren och hälsar "Goddag".
Hans butik har genom åren blivit en naturlig mötesplats för många.
- Det smäller till när kvällstidningarna kommer. Då får man bromsa pensionärerna så de inte härjar i tidningsbuntarna, säger Anders Nilsson medan han plockar i högarna.
Svårt beslut
I augusti förra året, fick han efter åratal av hjärtproblem, en hjärtinfarkt.
Vid 64 års ålder har han nu bestämt sig för att sälja butiken. Och beslutet var inte lätt att fatta.
- Det är ju tråkigt. Jag kommer sakna allt prat med kunderna. Alla minnen härifrån hade kunnat bli en långfilm. Att driva butiken har nästan blivit en livsstil.
Yorkshireterriern Chili har varit ett konstant inslag i butiken sedan två år tillbaka. En annan Yorkshireterrier, Sebastian, fanns dessförinnan alltid på plats.
- Han fick precis som husse problem med hjärtat och klarade det inte.
Som en familj
Bakom disken finns också Johan Johansson, som arbetat för Anders Nilsson i 14 år.
- Det känns konstigt. Det har alltid känts som en familj här. Men självklart förstår jag hans beslut.
En kund går och Anders nickar hej då.
Stig Lindström, 82 år, hinner precis fånga upp dörren innan den slår igen. Han tror sig ha handlat hos Anders i minst tio år, och kommer till butiken varje dag.
- Inte har man undgått att Anders ska sälja. Det känns inte roligt. Man får alltid ett trevligt bemötande här.
Han småler och fortsätter:
- Men man får aldrig någon karamell.
Anders replikerar direkt.
- Du får dåliga tänder Stig, det vet du.
Tung vinter
Anders Nilsson berättar att det aldrig, under alla år, har känts tungt att gå till jobbet. Men efter infarkten kändes den extremt kalla vintern tyngre än vanligt. Och vägen till jobbet har känts allt längre.
- Jag bor vid polishuset och nu kan det ta en kvart, ibland tjugo minuter att gå, för att jag måste stanna så många gånger.
Oviss framtid
Vad som händer nu är han inte säker på. Men med ett år kvar till pensionen tror han sig hitta "någonting att pyssla med".
Chili springer fram till husse och stryker sig mot benet.
Tydliga spår som vittnar om hans hälsotillstånd finns nära till hands. Han fingrar efter något i byxfickan och skrattar.
- Jag har ju alltid den här nitrosprayflaskan på mig nu.