"Vad gäller bunkerkostnader för dieseln passerade vi årsbudget redan i mitten av februari. Fartygen slits också hårt när det har varit väldigt hård is", säger Annika Hjelmsten, driftoperatör på isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.
Efter många relativt milda vintrar har isbrytarna ställs på hårda prov i år, med ovanligt tidig isläggning och flera perioder av extrema köldknäppar och blåst, som har skapat problem i farlederna.
Särskilt den senaste tidens sydliga vind har pressat isen i Bottenviken norrut och drabbat lederna både vid Farstugrundet och mot Karlsborg i Kalix, ända mot Torneå.
– En säsong med mer stabilt högtryck ligger isen kvar, så att rännorna klarar sig trots stor isutbredning. Men nu har vi haft åtminstone tre perioder av mycket blåsigt väder, så att isen trycks och vallas över stora områden, säger Annika Hjelmsten, driftoperatör på isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.
Sjöfartsverket förfogar över fem statsisbrytare – Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer – och mer normala vintrar kan de assistera respektive hamn i Bottenviken, så att handelssjöfarten i norr inte drabbas av fördröjningar.
Men nu har isbildningen sträckt sig långt ned i Bottenhavet.
– Därför har vi behövt assistera mycket längre söderut, plus att Ale har behövt gå i Vänern. Två extra isbrytande resurser har också tagits in i Bottenviken, Brage Viking och Baltica.
Trots extraresurser har längre väntetider drabbat fartygstrafiken in till Luleå hamn.
– Det har tagit mycket längre tid för isbrytarna. En medelväntetid i Luleå har legat på 4,8 timmar men vi har haft fartyg som har väntat upp till ett dygn också.
Isbrytaren Atle har assisterat i Vänern under vintern på grund av svåra isförhållanden där också. "Vi har behövt assistera mycket längre söderut i vinter", säger Annika Hjelmsten, driftoperatör på isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.
Antalet fartyg som har assisterats av isbrytarna i Bottenviken är redan uppe närmare 380, och då pågår säsongen ända till början av maj.
Det kan jämföras med fjolårets säsong, som hade en totalsiffra motsvarande 326.
– Det kan bli närapå dubbelt så många assistanser i år, säger Hjelmsten.
Och att isbrytarna går på högvarv får konsekvenser, både för fartygen och besättningen.
– Vad gäller dieselkostnader passerade vi årsbudget redan i mitten av februari. Fartygen slits också hårt när det har varit väldigt hård is.
Sjöfartsverkets isbrytare Frej vid kajen i hamnen i Luleå. "Det kan bli närapå dubbelt så många assistanser i år, säger Annika Hjelmsten, driftoperatör på isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.
Vid tre tillfällen har isbrytningen till och från Luleå hamn tvingats stänga helt, däribland i början av februari när avbrottet sträckte sig nästan två dygn.
Åren dessförinnan skedde inga stängningar alls.
– Det händer att vi får stänga hamnarna, särskilt när det blåser mycket och skapas en ispress. Fartygen kan fastna och driva på grund, så det handlar om säkerhetsfrågor också.
Några lärdomar av årets isvinter?
– Inom isbrytarledningen räknar vi med såna här vintrar. Däremot märker vi att övriga aktörer, som hamnarna, bör vara mer uppmärksammade på såna här situationer, särskilt efter alla år av milda vintrar.
"Vi måste hjälpa varenda båt nu, och så har det varit ända sedan januari", säger Markus Andersson, driftchef, Luleå hamn.
Markus Andersson, driftchef i Luleå hamn och ansvarig för bogserbåtarna, håller med om att årets isvinter överraskade många.
– Det här vintern har varit mycket värre än tidigare. Många var inte beredda på detta – varken kunder eller kajer. Precis alla har påverkats, då allting har tagit mycket längre tid.
Handelsfartygen ska klara gällande isklass och högsta isrestriktionen 1A – med skrov som ska tåla den hårdaste isen – men i år har många suttit fast i isarna utanför Klubbviken och vidare söderöver.
– Senaste tiden har det blåst upp igen och då trycks isen ihop ytterligare. Alla båtar behöver assistans varenda dag nu, säger Andersson.
In mot Luleå hamn behöver fartygen också assistans, som då sker med hjälp av bogserbåtarna.
– Vi måste hjälpa varenda båt, och så har det varit ända sedan januari. Vi har fått jobba mycket mer med hamnisbrytningen också, som innebär extra slitage på bogserbåtarna. Mycket merarbete och mindre tid över för underhåll
Isbrytaren Frej assisterar ett lastfartyg längs farleden. "Det har tagit mycket längre tid för isbrytarna i vinter", säger Annika Hjelmsten, driftoperatör på isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.
Även på kajerna har det varit problem i extremkylan.
– Det har inte gått att lasta i perioder. Även lossning tar längre tid i kylan.
Förseningarna och i värsta fallen även stängningarna av hamnen skapar som en följd stora problem även för de fartygsberoende industriaktörerna.
– Stora kostnader förenade med detta. Utskeppningen av malmen har till exempel drabbats av förseningar, säger driftschef Markus Andersson, Luleå hamn.
Och isläget kvarstår i Bottenviken flera veckor till, trots det mildare vädret nu.
– Sydvinden vänder successivt men däremot har vi ingen avsmältning av isen, som fortsätter att tryckas ihop och växa vid minsugrader. Först när solen tar ordentligt och det blir dagsmeja smälter den bort, säger Annika Hjelmsten, isbrytarledningens driftsoperatör.