Under onsdagen samlades många i demensföreningens lokaler på Storgatan i Luleå för att uppmärksamma den Internationella Alzheimerdagen.
Många som var där har på ett eller annat sätt haft eller har anhöriga som har fått diagnosen demens, oftast Alzheimer. Sven Reinholt, ordförande i Luleåföreningen har en hustru som fått diagnosen.
– Var och varannan känner någon som fått diagnosen, så vanligt är det, säger Sven Reinholt.
Vi träffar make och dotter till en kvinna som relativt nyligt börjat visa tendenser till Alzheimers sjukdom. Ingen av dem vill att vi skriver deras namn eftersom de är i början av en process. Bild går bra men inga namn.
– Allt startade för cirka fyra år sedan, vi upptäckte att min hustru började tappa minnet. Sedan blev det värre och värre. Hon hade bland annat svårt med tider, säger maken.
Dottern nickar igenkännande.
– Vi brukar ofta spela sällskapsspel och mamma har alltid varit väldigt snabbtänkt men någonstans där förstod vi att allt inte riktigt stod rätt till, hon visste inte ens vem Pippi Långstrump är, berättar dottern.
Det lömska med Alzheimer är att det inte syns utanpå vilket familjen har märkt när de varit i kontakt med vänner, men enligt maken har hustrun lärt sig det sociala spelet.
Båda är medvetna om att det ligger hos de anhöriga att vara närvarande och framför allt att orka det eftersom makan bor hemma. Det bästa, anser båda vore att hon kommer in på ett boende, då har de anhöriga en chans att ladda batterierna. Men då måste det finnas ett samtycke, alltså hustrun måste medge att hon vill till ett boende.
Efter en stund kommer Johan Nyström från Demensteamet och sätter sig hos dottern och maken och pratar. Just demensteamet gör, enligt alla som varit i kontakt med dem, ovärderliga insatser. /nyheter/lulea/artikel/demensteamet-erbjuder-stod-till-anhoriga/jndg390l
En person, Anna-Lena Hansson, utpekas av många som spindeln i nätet när det gäller olika demenssjukdomar. Hon, och hennes kollega, arbetar som anhörigkonsulter.
– Personer som på ett eller annat sätt drabbats kan ringa mig för rådgivning. Jag kan ge personerna verktygen att möta situationen, säger Anna-Lena Hansson som ser sig själv som ett bollplank.
– Anna-Lena Hansson gör ett jättejobb, hon är ovärderlig för oss, säger Reinholt.