– Vi ska ha den bemanning som krävs. Då vi har personer i demensvården med väldigt stora behov sätter vi in extra personal. Någon som behöver väldigt mycket under en period kan sedan lugna sig och inte behöva samma stöd. Jag vill inte säga att det generellt ska vara x antal personer per demenssjuk, säger Margaretha Bladfors Eriksson.
Kuriren berättade på lördagen att socialförvaltningen fått en klarare bild av bristerna i äldreomsorgen, i och med ett digitalt system för rapportering av så kallade avvikelser. Sedan januari 2012 har anställda anmält 35 händelser med hot eller våld mellan boende.
Tidsbrist
Krister Johansson, Kommunals huvudskyddsombud, och Christer Gustavsson, ordförande i Luleå demensförening, menar att de anställda ofta saknar tillräckligt med tid för varje enskild person. De anser att högre bemanning skulle förebygga händelser med hot och våld.
– På rena demensenheter har vi en högre bemanning. Men det är inte alltid lämpligt med mer personal. Det handlar mycket om bemötande och förhållningssätt. Vi lyssnar alltid av i verksamheten. Bedömer man tillsammans med sin chef att man måste sätta in extra resurser så gör vi det. Allt måste utgå från kundens individuella situation, säger Maria Wallström, verksamhetschef för kommunens vård- och omsorgsboenden.
Hon pekar även på det demensteam med två personer som ger råd och stöd åt demenssjuka, anhöriga och personal.
I november öppnar också 36 av de planerade 72 platserna på det nya äldreboendet på Bergviken.
– Det blir för de mest och svårtast sjuka äldre, säger Maria Wallström.