Ingen vill bli mattelärare

Samtidigt som svenska elevers matematikkunskaper dalat är det nollintag till ämneslärare i matte på lärarutbildningen.
Orsaken? – inga sökande.

OROAD ÖVER FRAMTIDEN. Anna Klisinska, universitetslektor, oroas över hur det ska bli ute på skolorna om inte lärarutbildningarna som utbildar ämneslärare i matematik får fler sökande. "Det tar ändå 4,5 år att utbilda sig till lärare.  Jag vet att i Luleå går mattelärare snart i pension, hur ska kommunen lösa det om det inte finns behöriga lärare? säger hon.

OROAD ÖVER FRAMTIDEN. Anna Klisinska, universitetslektor, oroas över hur det ska bli ute på skolorna om inte lärarutbildningarna som utbildar ämneslärare i matematik får fler sökande. "Det tar ändå 4,5 år att utbilda sig till lärare. Jag vet att i Luleå går mattelärare snart i pension, hur ska kommunen lösa det om det inte finns behöriga lärare? säger hon.

Foto: Andreas Wälitalo

Luleå2013-09-10 07:00

Anna Klisinska är universitetslektor på institutionen för matematik och lärande på Luleå tekniska universitet. Hon berättar att det är utbildningarna till ämneslärare i matte på gymnasienivå och årskurs sju till nio i grundskolan som har nollintag.

– I år har vi inte tagit in några studenter, det är ingen som vill läsa till mattelärare på de nivåerna. Vi befinner oss i en otroligt komplicerad situation just nu, säger hon.

Orsaken till det bristande intresset finns enligt Anna Klisinska i flera olika faktorer som hänger ihop med varandra, en av dem, som är av stor vikt är inställningen till matematik i samhället.

– Den är så splittrad, å ena sidan anser man att det är viktigt, för att kunna fungera i samhället måste man behärska matematik. Men samtidigt när jag berättar för folk att jag är matematiklärare säger de alltid att de tycker matte är så svårt och att de inte kan, men de klarar sig bra i samhället.

Status och löner

Lösningen då, ja att ändra lärarutbildningen hjälper inte. De gjorde Luleå tekniska universitet för tre år sedan, men intresset är oförändrat. Anna Klisinska funderar om de kanske är som makthavarna säger, att det är frågan om status och löner.

– Personligen anser jag att om elever ska lyckas i skolan behövs det bra lärare som är engagerade och har stora kunskaper och vill jobba med matematik. I Finland är läraryrket väldigt populärt, jag tror det beror mycket på att det har högre status då yrket är jämförbart med läkare, advokater och jurister.

Inga stora skillnader

Att det råder stora skillnader i kunskaperna mellan svenska elever och utländska elever tycker hon inte, däremot är sättet att jobba med matematik annorlunda.

– Utlänska studenter har det grundläggande, de kan räkna snabbt och behöver inte sitta och fundera över hur de ska gå tillväga. Svenska elever är mycket bättre på komplicerade problem och att samarbeta. Men om man saknar det grundläggande räknesättet då är det svårare att lösa mer avancerade uppgifter.

Kan man säga att elever i något land är överlägset bättre på matematik?

– Jag tycker inte man kan säga att svenska elever är allmänt sämre i matematik. Eleverna lär sig olika saker i olika årskurser, i vissa länder kommer viss kunskap senare vilket man inte tittat på i de stora undersökningarna.

Fakta matematikkunskaper

Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit i de internationella kunskapsundersökningarna PISA och TIMSS. Svenska elever ligger i dag under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea.

Källa: www.regeringen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!