Ingen lyssnar på varnings-klockorna
Förra året rasade en nybyggd motorväg i Bohuslän och en landsvägs- och järnvägsbro väster om Åre. Bara för att det regnade lite mer än vanligt.
- Märkligt, sa experterna.
Och när Aitikdammen havererade år 2000 hade företaget Boliden Mineral gjort en besiktning dagen innan och funnit att gruvdammen var i perfekt skick.
Är de stora dammarna i Luleälven säkrare? Kanske inte. För kraftbolagen har problem i dammarna. Suorva är bara ett exempel.
- Och den statliga kontrollen brister i alla led. Vi är väldigt oroade, säger Rebecca Hort på Riksrevisionen.
Läs mer här: Om flodvågen kommer ... ? Dammsäkerheten sågas ? Debatt:Vad skulle du ta med om dammen brister? ? En granskar 400 dammar
- Märkligt, sa experterna.
Och när Aitikdammen havererade år 2000 hade företaget Boliden Mineral gjort en besiktning dagen innan och funnit att gruvdammen var i perfekt skick.
Är de stora dammarna i Luleälven säkrare? Kanske inte. För kraftbolagen har problem i dammarna. Suorva är bara ett exempel.
- Och den statliga kontrollen brister i alla led. Vi är väldigt oroade, säger Rebecca Hort på Riksrevisionen.
Läs mer här: Om flodvågen kommer ... ? Dammsäkerheten sågas ? Debatt:Vad skulle du ta med om dammen brister? ? En granskar 400 dammar
Men vad gör myndigheterna? Är det någon som kontrollerar att kraftbolagen sköter sina dammar?
- Tillsynen brister i alla led, säger Rebecca Hort.
Länsstyrelserna har ansvaret för tillsynen av dammarna och ska hålla koll på att vattenkraftbolagen verkligen sköter sin egenkontroll.
Svenska kraftnät, ett affärsdrivande verk, fick 1998 ansvaret för "tillsynsvägledningen". Det innebär att verket ska hjälpa och vägleda länsstyrelserna i sin tillsyn.
Läser inte handboken
Verkets största bidrag som tillsynsvägledare är en handbok som de flesta länsstyrelser inte läser, en lista på experter som ingen använder sig av och dessutom en blankett som kraftbolagen fyller i.
I blanketten får dammägarna själva rapportera eventuella brister en gång om året.
Riksrevisionens rapport visar att av sex granskade län är det bara ett som gör inspektioner, nämligen Norrbotten.
De andra nöjer sig med att samla in kraftbolagens årsrapporteringar och skicka dem vidare till Svenska kraftnät.
En länsstyrelse menar att "dammsäkerheten är verksamhetsutövarens ansvar och vi kontrollerar inte vad bolagen gjort och inte gjort - vi litar på dem".
En annan länsstyrelse upplever sig som en "brevlådecentral" mellan kraftindustrin och Svenska kraftnät. Flera län säger att de saknar kompetens, några säger till och med att det inte finns tillräckligt bra experter i Sverige.
Flera län klagar på att kraftbolagen är dåliga på att rapportera fel. I ett annat län har man i stället valt att lita på att de som bor nära dammarna ska rapportera in incidenter.
Ett tredje län uttrycker att de är medvetna om sabotagehoten men att de inte sett det som sitt tillsynsansvar.
Kan inte lösa resursproblem
- Det finns en klar kompetensbrist och där har också Svenska kraftnät ett viktigt ansvar att ge länsstyrelserna det stöd som de behöver, säger Rebecca Hort.
Sture Larsson är ställföreträdande generaldirektör på Svenska kraftnät.
- Vi gör vad vi kan utifrån de förutsättningar som finns. Vi vill att länsstyrelserna ska bedriva en aktiv tillsyn, men det finns ett resursproblem som vi inte kan lösa. Vi har själva bara två personer som jobbar med det här och en budget på knappt tio miljoner kronor om året, säger Sture Larsson.
Svensk dammsäkerhet förutsätter två saker: att vattenkraftbolagen har en bra egenkontroll och att länsstyrelserna har möjlighet att bedriva en bra tillsyn.
Om egenkontrollen eller tillsynen brister, är det riskabelt.
Om båda brister, måste varningsklockorna ringa.
I Sverige ringer varningsklockorna sedan länge, men än så länge är det ingen som lyssnar.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!