Utbildningsminister Mats Persson (L) vill minska antalet fristående kurser vid högskolorna och universiteten i Sverige. Han får mothugg.
Luleå tekniska universitet har idag drygt 17 500 studenter och 1 800 anställda. Norrbottens-Kurirens reporter fick träffa rektor Birgitta Bergvall Kåreborn för att prata om de politiska utspelen som påverkar universitetet. Men också om det faktum att hälften av byggnaderna på campus måste nedmonteras på grund av byggrelaterad ohälsa.
Det var för drygt en månad sedan som utbildningsminister Mats Persson (L) i en debattartikel i Svenska dagbladet ifrågasatte att högskolor och universitet lägger skattepengar på kurser som exempelvis ölkunskap, vinkunskap och hundens beteendebiologi: "Är det rimligt att prioritera vad som uppfattas som hobbyliknande kurser i högskolan i ett läge när sjukvården och industrin skriker efter kompetens?" skrev han och utlovade att regeringen nu kommer att "minska floran av fristående kurser och kurser på distans".
Uttalandet har väckt uppseende och oro på flera universitet och högskolor runtom i landet. Så även vid Luleå tekniska universitet.
I Sverige finns totalt cirka 12 000 fristående kurser berättar universitetsrektor Birgitta Bergvall Kåreborn.
– Jag tycker det är problematiskt att uttala sig på det sättet om en så stor grupp kurser som har som främsta syfte att säkerställa kompetensutveckling för yrkesverksamma. Ingen rapport eller utvärdering som jag känner till visar att dessa kurser generellt skulle hålla sämre kvalitet än andra kurser eller vara oseriösa.
När det gäller just vinkunskap, ölkunskap och hundbiologi som Mats Persson specifikt nämnde så är det inga kurser som ges i Luleå.
– Men vi ska komma ihåg att restaurangbranschen är jättestor och dessutom viktig för turismen som vi vill ska växa. Likaså finns en gigantisk industri runt smådjur.
Att människor läser kurser som hobby tror hon inte är särskilt vanligt – och vad räknas som en hobby?
– Vår uppgift är ju också att se till att folk kan skaffa sig bildning för att förstå sin samtid. Du blir ingen bra ekonom om du inte vet någonting om världen omkring dig och du kanske vill lära dig det svenska förvaltningssystemet även om du inte arbetar med statskunskap.
Birgitta Bergvall Kåreborn rektor vid Luleå tekniska universitet berättar om olika yttre och inre faktorer som påverkar universitetet i dag.
Majoriteten av de fristående kurserna i LTU:s utbud är kurser som finns i programmen och som man, när det finns platser över, öppnar för sökande som idag inte går något program, men som ändå vill studera ett ämne på universitetet.
– De kanske har tagit sin examen för 20 år sedan och har behov av att uppdatera sina kunskaper i programmering eller i digitala medier eller något annat. Eller så har de kanske startat företag och vill fylla på med några kurser i ekonomi. Det är vad vi kallar för livslångt lärande.
Förutom att universitetet då kan fylla platserna istället för att de blir tomma, ser hon också en fördel i att yrkesverksamma och unga människor får mötas.
Att många av fristående kurser ges på distans beror på att det har visat sig vara det mest effektiva sättet att skapa möjlighet att studera för de som redan jobbar eller inte bor på en campusort.
LTU:s kurskatalog har därutöver cirka 150 fristående kurser som inte ingår i något program. Det kan handla om alltifrån ekonomi och pedagogik till digital tjänsteutveckling och artificiell intelligens berättar hon.
– För ett par år sedan fick vi i uppdrag av regeringen att utöka utbudet av kurser som gör det möjligt för yrkesverksamma att kompetensutvecklas och det är något som företag och offentliga arbetsgivare tycker är viktigt.
Söktrycket på Luleå tekniska universitet är högt till hösten. Däremot är det generellt lägre på civilingenjörsutbildningarna, berättar Birgitta Bergvall Kåreborn rektor vid Luleå tekniska universitet.
Ett annat problem som hon ser i hans uttalande handlar om den akademiska friheten.
– Vi på universitetet får varje år en summa pengar för att bedriva utbildning, sedan bestämmer vi själva vilka program och kurser vi vill ge, hur många studenter vi kan ta in och vilken forskning vi vill bedriva.
I ljuset av det tycker hon att utbildningsministerns uttalande är svårbegripligt.
– Om utbildningsdepartementet skulle börja bestämma över kursutbudet så vore det verkligen att bryta en lång tradition. Det tror jag de allra flesta skulle se som väldigt olyckligt.
Birgitta Bergvall Kåreborn rektor anser att fristående kurser är viktiga för det livslånga lärandet.
Ett helt annat orosmoln är regeringens flermiljonsatsning på tekniska utbildningar vid Chalmers i Göteborg, Uppsala och Lunds universitet.
– Det är tre populära lärosäten med hög kvalitet som ligger i storstäder där många vill bo som nu får möjlighet att öka sina utbildningsplatser.
Redan idag är det hård konkurrens om framförallt de tekniska studenterna. Med denna satsning blir konkurrensen ännu tuffare och sannolikheten är stor att studentantalet då minskar vid övriga lärosäten i Sverige, även i Luleå.
– Jag ser en risk att det leder till en ännu större kompetensbrist i norr, vilket kan hota de industrietableringar som är på gång.
Statistiken visar nämligen att de som har studerat vid LTU är mer benägna att ta jobb norrut, medan de som har studerat i södra Sverige sällan vill flytta till Norrbotten.
Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, är oroad över regeringen enbart satsar på de större lärosätena söderut.
Söktrycket till hösten är högt vid LTU, vilket hon är glad för. Men det gäller inte alla utbildningar.
– På totalen har vi en jättebra ökning men inte på civilingenjörsprogrammen.
Om färre söker de tekniska programmen har de visserligen möjlighet att lägga pengarna på utbildningar till andra bristyrken, exempelvis sjuksköterskor, men även här finns hinder – praktiken.
– Vi har för få verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU). Kommunerna och regionen har så hård arbetsbelastning att de har svårt att handleda våra studenter och därför blir VFU-platserna en flaskhals för att kunna utbilda fler.
Många anställda på universitetet arbetar i tillfälliga paviljonger på grund av byggrelaterad ohälsa i de ordinarie lokalerna. Under en åttaårsperiod ska hälften av alla byggnader rivas och nya ska byggas.
Men det är inte bara politiska beslut som påverkar verksamheten. Universitetet står idag inför stora ombyggnationer. Faktum är att hälften av byggnaderna på campus ska rivas. Det gäller D-huset, som redan har börjat monteras ner, samt E-huset och F-huset.
– Orsaken är olika typer av byggrelaterad ohälsa. De är från 1970-talet och byggtekniken var ganska annorlunda då.
Två hus ska ersättas, medan den tredje tomten blir parkområde.
– Vi kommer inte att krympa lokalerna, däremot ska det byggas på höjden.
Planerna för hur tomterna ska nyttjas håller på att göras upp i grova drag tillsammans med Akademiska hus.
– Tanken är att vi ska ha en grov plan klar i juni så att vi kan presentera den till vår universitetsstyrelse.
Redan är det många i personalen som har arbetsrum i tillfälliga paviljonger och det kan bli fler under de åtta år som byggnationerna beräknas pågå.
– Men när vårt nya campus är klart kommer det att vara otroligt modernt och funktionellt.