Ifrågasatt väg till säkerhet

Vägsaltet skapar alltid debatt. På Kurirens insändarsidor har en rad saltningskritiska insändare publicerats under senaste tiden. Vi åkte ut till Vägverket Produktion som har väghållningen inom driftområde Luleå. Där pratade vi med Björn Sandström om saltet, sanden och vägen. Merparten av vägsaltet i Norrbotten sprids på väg 97 Luleå?Boden och längs hela E 4 under vintern. Dessutom saltas vissa infartsvägar till Luleå under hösten, exempelvis väg 94. 1.000 ton natriumklorid läggs ut per vintersäsong. Saltningens historia i länet startar i början av 1990-talet. Ett år provade man saltfri vägbana på 97:an Boden?Luleå. Försöket slog inte väl ut. ? Det som händer är att du får mycket spår och en mycket ojämn vägbana på grund av den intensiva trafiken. Man kan skrapa bort detta med väghyvel, men förfarandet är väldigt kostsamt och tar lång tid. Jag vet inte hur det blev med olycksstatistiken eftersom jag inte var så involverad i vägunderhållet då, säger Björn Sandström. Sprids samtidigt Saltbilen har torrsalt i en speciell behållare. Dessutom finns tankar som innehåller 23-procentig saltlösning. Lösningen sprids samtidigt med torrsaltet. ? Vi fuktar med lösningen. Det ger en snabbare verkningsgrad, säger Björn Sandström. Saltning görs ibland förebyggande när frost är på gång, information som väghållaren får med hjälp av vägdatorerna. Snön ska släppa Regn på kall vägbana är också något som väghållaren förebygger genom saltning. ? Under den tid som vi nu är inne i saltar vi under stigande temperatur och när det samtidigt är snö på gång. Saltningen görs för att få snön att släppa från vägen, förklarar Björn Sandström. Annars klabbar den fast så att vi får svårt att ploga bort den. Metoden börjar med plogning. Därefter läggs salt på. Sedan sker ny plogning för att få vägbanan någorlunda ren. I Norrbotten och Västerbotten saltas tämligen obetydligt i jämförelse med vad som läggs ut på sydligare breddgrader. ? Det är frågan om en bråkdel av totala mängden i landet. Blandar socker och salt En del undersökningar har gjorts om hur saltet påverkar miljön. ? I våras kom en studie som visar att mängden salt man kan hitta i grundvattnet längs vägarna är försvinnande liten. Ett projekt pågår i Värmland. Där provar man en socker/saltlösning i stället för ren saltlösning. ? Sockret, som tas från sockerbetor, har samma funktion som saltet: Att smälta och hålla uppe fryspunkten. Socker ska vara miljövänligare. Urea, flygets halkbekämpningsmedel, är en annan metod. ? Jag vet inte om det är effektivare, men i alla fall miljövänligare. Och mycket dyrt. Till sin hjälp har väghållarna också en databas med mängder av information. I denna samlas data från olika mätstationer längs länets vägar. Här finns också prognoser hur temperatur och nederbörd kommer att uppföra sig närmaste tiden. Även satellitbilder finns att tillgå. ? Allt detta är oerhört bra hjälpmedel, understryker Björn Sandström. Inom Vägverkets driftområde i Luleå har man en jourbil som rullar dygnet runt. ? Den går 1.000 mil varje månad. Bilen har friktionsmätare, temperaturmätare och annat.

Ifrågasatt väg till säkerhet

Vägsaltet ? välgörare?Vägsaltet ? vansinne?Kuriren har pratat halkbekämpning med Björn Sandström, platschef och vägmästare vid Vägverket Produktion, driftområde Luleå. Han ser saltet som närmast oumbärligt hjälpmedel för att hålla vägarna i trim.

Vägsaltet ? välgörare?
Vägsaltet ? vansinne?
Kuriren har pratat halkbekämpning med Björn Sandström, platschef och vägmästare vid Vägverket Produktion, driftområde Luleå. Han ser saltet som närmast oumbärligt hjälpmedel för att hålla vägarna i trim.