Hygienexpert saknas

Norrbotten är inget föredöme när det gäller att förebygga spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Många kommuner i länet saknar hygienexperter inom äldreomsorgen.

HYGIENTÄNKANDET FÖRSVANN. När kommunerna övertog ansvaret för äldrevården 1992 försvann hygientänkandet. berättar Kerstin Mannerquist, rikshygiensjuksköterska vid Smittskyddsinstitutet.

HYGIENTÄNKANDET FÖRSVANN. När kommunerna övertog ansvaret för äldrevården 1992 försvann hygientänkandet. berättar Kerstin Mannerquist, rikshygiensjuksköterska vid Smittskyddsinstitutet.

Foto: Berndt Dimeus

LULEÅ2008-06-03 06:00
God hygien är A och O för att förhindra spridningen av smittosamma bakterier som orsakar infektioner och sjukdomar. Förr var det inget problem, då skrev man bara ut mer antibiotika men det är inte längre en framkomlig väg eftersom många bakterier blivit motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. I går höll Smittskyddsinstitutet ett seminarium om vård- hygien i Luleå. Seminariet riktade sig främst till medicinskt ansvariga sjuksköterskor och enhetschefer inom den kommunala äldrevården. Det finns ett nätverk av hygiensjuksköterskor som ska fungera som lokala experter på god hygien. - Särskilt i Norrbotten är det dåligt utbyggt med hygienexperter i äldreomsorgen, konstaterade Kerstin Mannerquist som är rikshygiensjuksköterska vid Smittskyddsinstitutet. Julafton 2007 trädde föreskrifterna om basal hygien i kraft, vilket innebär att all vårdpersonal måste följa enkla rutiner, som att sprita händerna mellan varje patient och att gå rätt klädd (kortärmat). Dödsbakterie i Sverige
På seminariet berättade också mikrobiologen Thomas Åkerlund om den giftiga tarmbakterien clostridium difficile typ 027 som nyligen konstaterats hos en kvinna i Uppsala. Det är det första kända fallet i Sverige. I Finland har bakterieinfektioner av denna typ orsakat dödsfall. Den hittades först på sjukhus i USA och Kanada, sedan spred den sig till Europa och har rapporterats från bland annat Storbritannien, Irland, Luxemburg, Belgien, Nederländerna och Frankrike.Antibiotikaresistent
Bakterien producerar två gift som angriper tarmslemhinnan. Patienten får diarré och i svåra fall kan tarmslemhinnan skadas så mycket att tarmen måste opereras bort. Clostridium difficile typ 027 är resistent mot antibiotika, även nyare preparat som tidigare med framgång har använts mot andra stammar av clostridium difficile. Smittskyddsinstitutet håller på med en studie för att kartlägga hur stor utbredning som bakterien har i Sverige. Det svåra är att bakterien inte direkt ger symptom, ofta blir man sjuk först efter det att de normala tarmbakterierna blivit försvagade vid en antibiotikabehandling eller efter en vanlig magsjuka. Ytterligare en svårighet är att bakterien sprider sig med sporer som kan överleva länge på olika ytor. Sporerna tål upphettning och i USA och Kanada har man hittat sporer av clostridium difficile typ 027 i köttprodukter.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!