Huset fullt av dagbarn

I den röda 1960-talsvillan är ett rum inrett enbart för lek. Hyllorna med bilar, dockor, plastkastruller, färgglada byggklotsar och nallar klär väggarna. På hyllans ena kortsida hänger gruppbilder på dagbarn som Iris haft genom åren. Klockan är 07.30 och in genom dörren kommer 2 1/2-åriga Jamila Rindelöv. Strax efter hastar pappa Toni in med lillebror Nion, 1, under armen. När Iris hjälpt Jamila att ta av sig vinteroverall och mössa kilar flickan snabbt in i lekrummet, Nion är inte sen att haka på. Att det var just Iris barnen skulle vara hos när föräldraledigheten tog slut var självklart för Toni Rindelöv och hans fru. ? Barnens moster och morbror har varit hos Iris då de var små, liksom Nions och Jamilas storasyster Linnea, berättar Toni. Innan han skyndar iväg till jobbet ber han Iris blöta Jamilas hår inför dagens gruppfotografering. ? Så håret lockar sig litegrann. Varje onsdag träffas distriktets fem dagmammor med sina barn på Öppna förskolan, som de fortfarande kallar den nya familjecentralen. Just denna onsdag ska dagisfotografen komma dit. ? På Öppna förskolan får barnen träffa både jämnåriga barn och de andra dagmammorna. Det är viktigt eftersom vi hjälps åt med varandras barn när någon av oss är sjuk eller ledig. När vi är på Öppna förskolan är alla barn allas barn, säger Iris. Förut hade dagmammorna inte reglerad arbetstid, oavsett hur långa dagarna var jobbade de fem dagar i veckan. Sedan 1996 gäller 40-timmars arbetsvecka, vilket ger minst en ledig dag i veckan. ? I början var det ovant med en ledig dag mitt i allt. Det kändes inte alls bra när jag tvingades lämna bort ?mina barn?. Men jag vet ju att de har det lika bra hos Ulla och Lotta, ler Iris. Numera har hon lärt sig att uppskatta ledigheten. En enda regel har Iris för sin lediga dag ? den ska vara städfri. Rädd om tutten Nästa förälder som kommer med sitt barn är Maria Lindmark. Iris och Maria har känt varandra länge, Maria är sonen Eriks barndomskamrat. ? Jag har sett alla barn som varit hos Iris genom åren, jag visste att de hade det bra här. Vi bor på Björkskatan men skjutsar Adeline hit varje dag, säger Maria innan hon går ut och kopplar loss bilbarnstolen, som ska finnas redo för Adelines pappa när han hämtar flickan på eftermiddagen. 1 1/2-åriga Adeline tvekar lite i hallen. Hon är väldigt rädd om sin tutte som de andra barnen visar lite för stort intresse för. ? Tutte, tutte, säger Adeline, när Iris lyfter upp henne och bär med henne in till köket. Iris tar fram paltgrytan. Dagen innan har hon förberett dagens lunch, de stora barnen har hjälpt till vid potatisskalningen bland annat. ? Palten får stå och puttra på låg temperatur tills vi kommer hem. Då är vi jättehungriga! säger Iris till lilla Adeline. Dagmammorna följer i möjligaste mån samma matschema som skolan. Men all mat tillverkas i det egna hemmet. När tvillingarna Simon och Elias Bäcklin, 5, kommer är hela gänget samlat. Mamma Åsa Bäcklin berättar att hennes två äldre söner gick på dagis när de var små. ? Det var mycket nedskärningar, man drog ner på personal och vi var väldigt missnöjda. Aldrig mer dagis, bestämde vi då. Dagmamma passar en del barn bättre ? grupperna är mindre vilket passar blyga barn, infektionskänsliga barn och barn med särskilda behov. Iris Leander nickar men säger att dagmammorna känns som ett utdöende släkte, trots att de fyller ett behov. ? För 15 år sedan var vi 14 dagmammor i mitt distrikt, nu är vi fem. Det tillkommer inga nya, vi är över 50 allihop. Efterfrågan på dagmammor har minskat, kanske vet inte småbarnföräldrar vad som menas med familjedaghem, som det står i alla ansökningsblanketter? Det borde stå dagmamma i stället. Kläder på Täckoveraller, jackor, tjocksockar, fleecetröjor, mössor ? det blir trångt i den lilla hallen när alla barnen ska kläs på inför avfärden till Öppna förskolan. Iris jobbar effektivt, hon vet vem som ska kläs först, vem som ormar sig när kläderna ska på och vem man kan låta gå ut i förväg. ? När vädret är fint stannar vi utomhus mest hela dagen, leker på lekplatsen här intill eller går på promenad till lillskogen. På sommaren äter vi så gott som alltid vår lunch i trädgården och vinterfavoriten är att få dricka varm choklad i en snödriva. Det spelar ingen roll om vi bara går en liten bit hemifrån, det är lika mysigt ändå, berättar Iris, medan hon baxar ut den breda dubbelsittvagnen ur garaget. Minstingarna får sitta, tvillingbröderna Simon och Elias får promenera, liksom tvååriga Jamila. ? Jamila, du får gå bredvid mig, håll mig i handen! uppmanar Iris. Storgrabbarna går lite i förväg, de hittar pinnar att fäktas med. De brummande traktorerna på byggarbetsplatsen vi passerar väcker också barnens intresse. ? Tutte, tutte, säger Adeline som sitter i vagnen. Dags för fotografering I Öppna förskolans lokaler är ljudnivån hög, de andra dagmammorna är redan på plats med sina barn. Fotografen jobbar intensivt med att fånga de små fotomodellernas uppmärksamhet med lock och pock och en busig nalle. Någon av dagmammorna har satt på en kanna kaffe och tagit med hembakat fikabröd. De barn som väntar på sin tur hos fotografen leker med dockor, spelar ett spel eller bara busar och leker med varann. Iris läser en saga för några av barnen. De andra dagmammorna berättar entusiastiskt om familjedaghemmens dag som firas varje år i juni. Då blir det lite extra skoj, det kan vara hattparad på stan eller en utflykt till Hägnan. De berättar om gemensamma biblioteksbesök, musikgrupper och familjeträffar med korvgrillning på Skurholmsberget. När enskilda foton och gruppfotografier är tagna är det en skara trötta barn som ska kläs på för hemfärd. Halvvägs hem tycker Iris att Jamila också behöver vila sina ben, hon får åka stående i vagnens varukorg. ? Tutte, tutte, smackar Adeline nöjt från sin plats i vagnen bredvid en slumrande Nion. Paltpremiär Tvillingarna hjälper Iris att duka, nu är alla hungriga och palt är favoriträtten. Iris skär paltarna i små, små bitar. Det är första gången Adeline ska smaka palt, Simon och Elias turas om att mata henne. De andra småbarnen plockar i sig paltbitarna själv. Mätta i magen är småttingarna redo för en middagslur. Barnen sover i olika rum för att inte störa varandra, Adeline vill inte sova i spjälsäng utan nattas i Iris famn och läggs sedan på dubbelsängen. En av spjälsängarna står i sonens rum, där sover Jamila. ? Mina barn är ju uppvuxna med att vi alltid haft huset fullt av barn, de har fått lära sig att ta hänsyn och dela med sig. Hela familjen får lära sig det när man har dagbarn, säger Iris och berättar leende om en gång när hennes man just innan han skulle iväg på ett möte råkade sätta sig på en bit blodpudding. ? Och när han kommer hem från jobbet börjar han genast att plocka upp leksaker, för på eftermiddagen är det leksaker överallt. Barnen får självklart vara i hela huset. När småbarnen sover och tvillingarna ser en tecknad film hinner Iris själv äta lunch och plocka i diskmaskinen. Adelines mamma ringer för att höra att allt är bra. Strax därefter förvandlas matbordet till målarbord, tvillingarna Simon och Elias är sugna på att måla. De experimenterar med färgerna ? ?vad blir det för färg om man blandar blått och gult?? ? och de målar glada gubbar och arga gubbar. Småbarnen vaknar, en efter en. Nion och Adeline kryper upp i dagmamma Iris famn. ? Ni är så kramiga och gosiga, säger hon. Full fart Det dröjer dock inte länge förrän Nion är i full gång igen, livet är fullt av äventyr när man är ett år ung. ? Han är mitt lilla kvicksilver, skrattar Iris. Tvillingarna har precis tvättat av sina färgkladdiga händer och drar igång en innebandymatch med sopborstar i den långa innerhallen. Jamila leker med sin lilla favoritgris. ? Tutte, tutte, säger Adeline. Utanför fönstret har solen brutit fram. Efter mellanmålet som består av nyponsoppa med smörgås och frukt längt