Lantmäteriets information om samfälligheter år 1974 verkar aldrig ha nått de berörda fastighetsägarna. Samfälligheter ska fungera med en vald styrelse och årliga inbetalningar av avgifter som i skadesituationer håller husägare skadeslösa. Inget av detta har husägarna haft vetskap om. Det uppdagades i samband med att fyra hus på Rimfroststigen plötsligt fick in avloppsvatten.
En av de drabbade är Rose-Marie Ekman. På hennes gata drabbades i februari fyra parhus av att avloppsvatten trängde in i deras suterrängvåningar med massiva skador som följd.
- Vi har fått riva ut nedervåningarna och vi bor på övre planen nu, säger Rose-Marie Ekman.
Egen utredning
För de drabbade på hennes gata har hon gjort en utredning om skadorna på husen och Lantmäteriets - som fastighetsägarna ser det - informationsmiss när Hertsön byggdes.
- Lantmäteriet skulle ha informerat om att vi ingick i samfälligheter. Det skulle ha kallats till möten och delats ut kartor. Inget av det har skett. Ingen har vetat något, inte ens de som bott här från starten, säger Rose-Marie Ekman.
Hon har själv forskat och tagit fram dokument för jurister och andra som nu utreder frågan i kommunen samt Lantmäteriet.
- Vi på vår gata har gått in med en gemensam skrivelse och avvaktar nu svar, säger Rose-Marie Ekman som aviserar att det handlar om ett kommande anspråk gentemot Lantmäteriet.
"Fuskbygge"
- När man byggde Hertsön var Stålverk 80-planerna igång, man behövde bygga bostäder och det gick fort. Det visade sig att man byggde ett seriekopplat avloppssystem som går under husen. Vi hade ingen aning om att det var så. Så bygger man absolut inte i dag och vi betraktar det som ett fuskbygge, säger Rose-Marie Ekman.
Hon uppger att husägarna kollat vad det skulle kosta att dra om avloppet till de tio fastigheterna på slingan vilka omfattas av detta byggsätt. Det handlar om runt 2,5 miljoner kronor.
Att stoppet som gjorde att avloppsvatten gick upp i de fyra husen skulle ha orsakats i de aktuella fastighetsägarnas hus, som kommunen hävdar, menar Ekman är uteslutet.
- Vi har låtit besikta våra rör och de har befunnits vara i gott skick. Stoppet måste sitta i kommunens ledningar, säger hon och visar på den aktuella punkten mellan ett av de drabbade husen och ett kommunen tillhörigt gruppboende.
- Jag är ekonom på länsstyrelsen till yrket. Jag och en granne räknade ut de volymer av skitvatten vi haft inne i suterrängvåningarna som är på 80 kvadrat. Det hade krävts att vi husägare hade suttit och skitit i flera veckor. Det går inte ihop, säger hon.
Rose-Marie Ekman berättar att huset närmast stoppet drabbades värst. En nyinflyttad familj fick in ren skit som sprutade ur toalett och golvbrunnar.
Kräva åtgärder
Om det visar sig att stoppet fanns i kommunens rörsystem kommer fastighetsägarna att kräva åtgärder.
- Vi begär att man inrättar någon slags backventil så att det här inte ska kunna hända igen. Våra hus ligger rätt lågt, beskriver Rose-Marie Ekman.
De aktuella husen behöver i dagsläget inte byta ut sina ledningar, bara förse dem med en inplastning.
Kostnaderna för reparationerna efter den omfattande vattenskadan har deras försäkringsbolag tagit hand om.
- Men det är ju alltid självrisker och vi har fått slänga massor, som vissa möbler. Hade vi vetat att det här var en samfällighet hade det ju funnits inbetalda avgifter, pengar som hade varit till nytta en sådan här gång, säger Rose-Marie Ekman som också tänker på hur nyheten med gemensamhetsanläggningen påverkar husvärdet.
Väntar på svar
I dagsläget väntar hon och hennes husgrannar på svar om utredningarna som både kommun och Lantmäteri håller på med.
Vad utfallet blir kan man bara spekulera om.
- I alla fall är det bra att boende har fått vetskap om läget. När vi började gräva i detta har andra husägare på gator intill hört av sig, konstaterar Rose-Marie Ekman. Under tiden surrar de kraftfulla byggfläktarna vidare i de fyra drabbade husen.
Om liknande huskonstellationer i Hertsöområdet har samma gemensamhetsanläggning är för husägarna oklart. Hertsön byggdes i tre etapper.