Det är dyrt med välfärd i Norrbotten. Det är väntat – länet är glest befolkat och det är svårt att vara lika kostnadseffektiv i Pajala som i Solna. Men kommunerna lägger ned mer pengar än förväntat enigt jämförelsen som sammanställts av Dagens samhälle med siffror från SCB och Kolada.
Det är de rika förortskommunerna som har de lägsta kostnaderna för skola, omsorg och socialhjälp. I Norrbotten är läget ett annat, länets kommuner lägger mer pengar på sin välfärd än de flesta kommuner i landet.
Men det är dyrare med välfärd i glesbygd vilket skatteutjämningssystemet också tar hänsyn till. Men skola och omsorg i Norrbotten är dyrare trots det – de verkliga kostnaderna i Norrbotten överstiger de kostnader som förväntas. Faktarutan visar hur mycket.
Varför det är så är det ingen som kan förklara. Anders Folkesson, ekonom på SKL, är expert på skatteutjämningssystemet. Men han kan inte säga vad de stora skillnaderna beror på - inte med någon säkerhet i alla fall.
– Det beror förmodligen på betydande skillnader i effektvitet och ambitionsnivå. Men det kan också vara dålig träffsäkerhet på utjämningssystemet. Det är inte helt lätt att analysera, säger han.
Förortskommuner förväntas kunna leverera välfärd på ett billigare vis än glesbygdskommuner.
– Men de är ännu billigare än förväntat i jämförelse med andra. Man är kostnadseffektivare. Men om man kollar personaltätheten så ser man skillnader. Ta förskolan som exempel, säger Folkesson.
En kontroll visar att inom förskolan i glesbygdskommuner finns det 3,8 barn per anställd, i förortskommuner är den siffran 4,8 barn per anställd. En betydande skillnad.
Glesbygdskommuner får även ett särskilt strukturbidrag som inte räknas in i kostnadsutjämningen. Det ger dem bättre råd att satsa lite mer pengar.
– Och behoven är ju näst intill oändliga. Har man en extra peng så gör man nog av med den, säger Anders Folkesson.
Det är uppenbart att kommunerna tittar på dessa siffror men att de också drar olika slutsatser. Luleå är i full färd med att skapa färre men större enheter både inom äldreomsorgen samt inom förskolan och grundskolan. Större enheter är mer kostnadseffektiva menar kommunen.
Det arbetet är en följd av att man noga följer hur man ligger till i dessa jämförelser. Så de stora förändringar som är på gång inom skola och omsorg i Luleå kan spåras till denna statistik, till viss del i alla fall.
I Kiruna konstaterar man att skola och äldreomsorg kostar mer men den måste få göra det om man ska kunna svara mot de förutsättningar som finns där. Och då lägger man mer pengar på dessa verksamheter. Små skolor kostar mer och det gör förmodligen även våra äldre på grund av hur vår arbetsmarknad ser ut konstaterar kommunalrådet.
”Vi är vana att sticka ut”, säger hon.
I faktarutan här intill kan ni se hur mycket mer länets kommuner betalar för välfärden än vad de borde göra sett till standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Tabellen visar avvikelse i procent när man jämför förväntad kostnad med faktisk kostnad.
Exempel: Älvsbyns kostnader för välfärd är alltså 12,4 procent över vad den borde vara.