Hundägare på Tuna rädda efter dödsfall

Efter att hunden Tina dog av vad som antas vara råttgift har rädslan spridit sig på Tunaområdet.
- Det är inte riktigt klokt, säger Cecilia Johansson, matte till Hubbe.

HEMSKT. Agnes Markström vill inte längre att Tulo ska få vara lös vid vattnet.

HEMSKT. Agnes Markström vill inte längre att Tulo ska få vara lös vid vattnet.

Foto: Petra Isaksson

Luleå2012-08-17 06:00

I torsdags skrev Kuriren om Sture Karlsson som i tisdags var tvungen att avliva sin hund Tina, åtta år. Efter helgpromenader längs vattnet på Tuna i Luleå insjuknade hon plötsligt. Tina blev slö, ville inte äta och till slut fanns blod i både avföring och spyor. Sture Karlsson såg hur hans hund plågades och när veterinären konstaterat att slutet inte var långt borta beslutades det att Tina skulle få somna in.

Typiska symptom
- När vi sedan skulle lyfta ner henne i den där pappkistan ... då bara rann det blod ur henne, berättade han när Kuriren träffade honom på onsdagen.

Symptomen är typiska för ett djur som blivit förgiftat av råttgift och Sture Karlsson menade att han fick ett tyst medgivande av veterinären att så var fallet.

Nu har skräcken spridits bland hundägarna på området.

- Vem gör sådant här? Hunden är ju en familjemedlem, klart att man blir orolig, säger Marika Sturk.

Hon är matte till amstaffen Ira, nio månader.

- Vi går dagligen längs vattnet men nu vågar jag inte det längre. Jag vågar knappt låta henne nosa på saker.

Rädd och arg
Även Cecilia Johansson är rädd. Men mest arg.

- Det är inte riktigt klokt, så idiotiskt. Det har också hängt varningslappar på soprummen om att glykol ska ha hittats i utekatternas vattenskålar. Vad tänker den som gör det här?

Cecilia Johansson brukar rasta sin dvärgschnauzer Hubbe, 6 år, längs vattnet.

- Nu tänker jag hålla mig borta ett tag. Hubbe är så liten också, det behöver nog inte krävas så mycket om han skulle få råttgift i sig.

Anmäl till polis
Agnes Markström är också boende på området. Hädanefter kommer hon att hålla ögonen öppna.

- Det är så hemskt. Hundar ska ha rätt att nosa överallt. Nu vill jag inte gå längs vattnet, och absolut inte släppa honom lös. Jag kommer att vara försiktig och hålla ögonen öppna.

När Kuriren träffade Sture Karlsson i onsdags hade han inte anmält händelsen.

- Om man misstänker att någon har satt ut råttgift på ren dumhet ska man utan tvekan anmäla det till oss. Råttgift får inte stoppas ut på ett sådant sätt att någon annan än råttorna kommer åt det. Det är oerhört plågsamt för vilket djur som helst, säger vakthavande befäl Erik Kummu.

Även Kenneth Nordström från Anticimex i Piteå trycket hårt på att råttgift inte kan placeras hur och var som helst.

- Det ska vara skyddat från alla människor och djur, förutom råttor. Läggs det ut på kommunal mark krävs det dessutom tillstånd från kommunen.

Råttgift innehåller ofta ett ämne som försämrar blodets förmåga att koagulera.

Ofta märks förgiftningen inte på annat sätt än att hunden blir trött och slemhinnorna är bleka. Hunden kan också få svårt att andas och orkar till slut inte att gå.

Hunden kan förblöda av inre blödningar. Det räcker ibland att den rör på sig, stöter emot saker och flämtar mycket för att små blödningar som inte upphör, ska uppstå. Dessa hundar brukar förblöda in mot brösthålan eller mot buken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!