– De flesta med kol har rökt eller röker. Det kan vara så att man uppfattar luftvägsbesvären som något normalt. Många som söker vård för sjukdomen har hunnit tappa ganska mycket av sin lungkapacitet. Kol finns i betydligt högre utsträckning än vi tror, säger Anne Lindberg.
Hon är docent och överläkare vid Sunderby sjukhus, anställd av Umeå universitet. En tredjedel av tiden arbetar hon som lungläkare på mottagningen. Resten av tiden undervisar hon blivande läkare samt bedriver forskning inom de så kallade OLIN-studierna, obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten.
Outforskat område
– Det finns inte så mycket forskat kring kol-sjukdomens förlopp och ännu mindre populationsbaserad forskning, säger hon.
OLIN-studierna, ett epidemiologiskt forskningsprogram som även omfattar astma- och allergi bland barn och vuxna samt hälsoekonomi, startade 1985. Grundare är Bo Lundbäck, lungläkare och professor i lungsjukdomars kliniska epidemiologi. Epidemiologi är kunskap om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp.
Anne Lindberg anslöt i slutet av 1990-talet.
2004 disputerade hon med en avhandling om kol.
– Då kunde vi bland annat se att kol är ett underdiagnostiserat tillstånd, och att de flesta som har kol har lindrig och måttlig sjukdom, säger hon.
Få diagnoser
Det betyder att många norrbottningar som lever med rossliga luftrör och hosta i själva verket har KOL. Anne Lindberg har visat att endast en tredjedel av dem som faktiskt drabbats av sjukdomen är identifierade av sjukvården. Bland dem som har svår kol har endast hälften diagnos.
Det kan finnas flera orsaker.
– Att man inte söker vård eller att man inte testas och får diagnosen genom lungfunktionsmätning.
Studierna bedrivs ur flera perspektiv. Utöver läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast och beteendevetare ingår även en hälsoekonom i forskningsteamet.
– Forskningen kan också bidra till att öppna ögonen för vilka resurser patientgruppen behöver, säger Anne Lindberg.
Kallas årligen
Norrbottningar med och utan kol kallas till årliga intervjuer och lungfunktionsundersökningar med så kallad spirometer. På så sätt kan teamet långsiktigt följa utvecklingen i befolkningen.
– Det som varit fantastiskt är att norrbottningarna har deltagit i så stor utsträckning. Det är viktigt för att få tillförlitliga data och att forskningsresultaten speglar verkligheten, säger hon.
Målet är att erövra vetenskapligt baserad kunskap om förlopp, riskfaktorer och friskfaktorer i hela sjukdomsspektrat. Det handlar bland annat om att utröna varför sjukdomen stannar upp hos vissa patienter men eskalerar hos andra.
– Som lungläkare träffar jag dem som har svår kol. Det gör att vi vet mycket mer om dem med svår eller mycket svår sjukdom. Men det finns en annan bild. Den vanligaste patienten har lindrig eller måttlig kol. Vi vet inte så mycket om hur förloppet ser ut för dem med lindriga besvär, säger Lindberg.
Forskningsanslag
Nyligen tilldelades Anne Lindberg 600.000 kronor från Hjärt- och lungfonden.
Fonden får årligen tusentals ansökningar från forskare runtom i landet, konkurrensen är hård. För Lindberg och hennes kollegor bidrar stödet till fortsatta OLIN-studier samtidigt som det är en eftertraktad kvalitetsstämpel.
Ett kvitto på att forskningen håller hög nivå.
– Drivkraften är att få kunskap som man kan återföra till vården och patienterna. När det gäller underdiagnostiseringen är det viktig information till dem som jobbar inom vården. Även för sjukvårdshuvudmännen som ser att det finns en grupp patienter som behöver mer resurser än i dag, säger Anne Lindberg.