Funderar och tar tag i saken, det gör Wiebke Reim. Men på en betydligt mer storskalig nivå.
Wiebke Reim är forskare på Luleå tekniska universitet. Hon och professor Vinit Parida arbetar på avdelningen entreprenörskap och innovation på institutionen för ekonomi, teknik och samhälle. Nu har de fått 3,7 miljoner kronor för att studera hur matavfall hanteras inom livsmedels- och dryckesindustrin och hur man ska kunna tjäna pengar på avfallet istället för att betala för att bli av med det.
– Vad behövs det för teknologier, organisation och förutsättningar i så fall? Vilka bra exempel finns redan idag och vilka möjligheter har stor potential i framtiden? undrar Wiebke Reim i nu början av projektet.
Behövs det teknologier för att separera olika ämnen från varandra? Vem skulle kunna samordna hanteringen, förädling och försäljning av produkterna som tillverkas av avfallet? Skulle det gå att tillsätta kemiska ämnen för att kunna förädla avfallet?
Det är sådant som forskarna funderar på och gärna skulle vilja ha hjälp med från företagen i regionen
Avfall är redan en resurs i så mening att det vanligtvis komposteras för att tillföra näring till jord samt produceras bioenergi. Men för att återgå till saftkokning; de urkokade bären skulle kunna användas för att göra kosttillskott eller skönhetsprodukter av. Exempelvis.
– Kvarvarande energi borde utvinnas som sista steget efter att alla andra ämnen med värde har tagits till vara, tycker Wiebke Reim.
Hon talar gärna om en cirkulär ekonomi och att utnyttja värdet i råvaror så bra som möjligt i olika skeden av produktionen och efteråt.
– I Finland finns företag inom fiskeindustrin som producerar hund- och kattmat av avfallet. Kanske liknande användning av matavfall kan utvecklas här i regionen?
Projektet kallas Symbioma och har en total budget på 14 miljoner kronor. Det är tänkt att pågå i tre år. Arbetet ska resultera i kunskap och tydliga exempel om vad man kan göra av matavfallet och hur detta kan organiseras. Resultaten kommer spridas genom rapporter, seminarier, företagsbesök och en online plattform där teknologier presenteras. Plattformen kommer vara tillgänglig för alla livsmedelsföretagen.
Forskarna samarbetar med Finland, Norge och Irland. I Norrbotten är en partner i projektet Bottenvikens Bryggeri, men Wiebke Reim ser gärna fler mat- och dryckesproducenter som samarbetspartners.
Ett exempel på resurser som skulle kunna utnyttjas bättre är löjan som fiskas och kläms på rom.
– Där utnyttjar man bara en liten del av råvaran fisken.
Och vem vet vad som framöver händer med bärresterna efter saftkoket? Möjligheterna är stora om man hitta rätt produkt och marknad.