Att rättssamhället ser och beivrar våld i nära relationer är viktigt för de utsatta kvinnorna. En ny avhandling av socionomen och forskaren Mari Brännvall,Göteborg, bördig från Rutvik i Norrbotten, visar att våldsutsatta kvinnor i sista hand tar till en polisanmälan.
– Och då inte primärt för att få mannen lagförd och dömd utan för att få stopp på våldet och få skydd, säger Mari Brännvall som i oktober i år avlade doktorsexamen med avhandlingen ” Frigörelse med förhinder- om polisanmälan när kvinnor tar sig ur mäns våld i nära relationer”.
Hennes avhandling är den första i sitt slag i ämnet utifrån kvinnornas perspektiv. Ämnet väckte hennes intresse när hon gick på gymnasiet i Luleå och Kvinnojouren kom och föreläste.
– Det dem berättade om våld mot kvinnor var en ögonöppnare, berättar Mari Brännvall som sen kom att ta sig an dessa frågor i olika sammanhang genom ideellt arbete på Kvinnojourer och i valet av yrkesbana.
– Jag utbildade mig till socionom och efter det arbetade jag inom socialtjänsten samt som socialsekreterare på Relationsvåldscentrum vid polisen i Stockholm. Där följde vi alla de kvinnor som valt att polisanmäla våldet och stöttade dem genom rättsprocessen.
– Det är viktigt för rättsamhället att kvinnor anmäler våldet men vad gör polisanmälan för kvinnorna? säger Mari Brännvall som i sin doktorsavhandling intervjuat 20 kvinnor utsatta för upprepat våld i nära relation, fysiskt, sexuellt och psykiskt.
Hon fann att kvinnorna, i sina försök att få stopp på våldet, i första hand sökte hjälp hos anhöriga, familj och vänner.
– Efter det sökte man även hjälp hos professioner som präst, brottsofferjour. Vanligt var att kvinnorna skuldbelade sig själva, bagatelliserade de brott mannen utsatte dem för. I det längsta undvek dem att polisanmäla och när man väl gjorde det så var det inte för att få mannen dömd utan för att få skydd.
– Det säger något om samhället och är något som polis, socialtjänst och skatteverk med flera måste ta tag i och samarbeta om.
Kvinnorna noterade att första kontakten med polisen var viktig.
– Att dem togs på allvar och att rättsamhället ser brotten för vad de är. En kvinna berättade att hon trodde mannen ville ta livet av henne men det hela rubricerades som trafikbrott.
Rätt rubricering av våldsbrottet är viktig både för att den våldsutsatta och för att de våldsamma männen förhåller sig till utfallet i domen:
– Man måste se mönstret, ofredande kanske egentligen är olaga förföljelse när det sker upprepat, exemplifierar Mari Brännvall.