"Det är tråkigt", säger Mattiewos Ogbatzion och Leo Kheng Mual som båda har minnen från den gamla sporthallen och skolan. Basketträningar och innebandycuper är några av dem. Nu ser de den 10 000 kvadratmeter stora byggnaden jämnas med marken.
Drygt två tredjedelar av husfasaden på gamla Hertsöskolan är nu jämnad med marken.
Dörren till matsalen och aulan står ännu kvar. Till vänster om den finns en stor yta där sporthall och bibliotek en gång var.
Det är en tisdag i mars och inne i den tillfälliga modulskolan skriver en del elever prov. Lärare väljer att inte ha fönstret öppet på grund av ljudet från rivningen.
"Det är tråkigt", säger Mattiewos Ogbatzion och Leo Kheng Mual som båda har minnen från den gamla sporthallen och skolan. Basketträningar och innebandycuper är några av dem. Nu ser de den 10 000 kvadratmeter stora byggnaden jämnas med marken.
Mattiewos Ogbatzion och Leo Kheng Mual, båda 14 år, gör just nu praktik på fritidsgården på Hertsön.
De tittar ut över rivningsområdet.
– Det är typ mixade känslor. Mina syskon har gått här, jag har gått här. Det är tråkigt, säger Leo som gick årskurs 4 och 5 på Hertsöskolan.
– Det är lite tråkigt. Det är inte så roligt när den bra skolan försvinner och vi får gå i moduler, säger Mattiewos.
Vad tar ni med er för minnen?
– Lussecupen i sporthallen. Den var rolig, säger Leo.
– Jag har gått innebandy och basket och har haft många träningar här. Det var en bra sporthall, säger Mattiewos.
Rivningen beräknas pågå fram till sommaren. Ett krossverk tar hand om betongen innan vidare transport.
I bråten och dammet från rivningen finns minnen kvar. Gunilla Lundström flyttade till Hertsön 1972, och minns när skolan byggdes. Hon återvände till området när hon köpte radhus på 80-talet.
Sedan 2008 är hon rektor för årskurs 4-6 på skolan.
Hur skulle du beskriva gamla skolan, om den var en person?
– En kreativ person. Det var mycket gemensamt och möjligheter.
Hon tar fram en pärm med gamla tidningsurklipp som sparats genom åren.
En av rubrikerna i Norrbottens-Kuriren var: "Strejk mot mögel". Året var 1993 och eleverna gick ut i vild strejk, orsaken var den dåliga arbetsmiljön. Skolan kallades för fuskbygge. En bild visar en fullsatt aula, och några av eleverna står på scenen och läser upp deras krav för en bättre skolmiljö.
Dåvarande rektorn Birgitta Ahlqvist presenterade ett åtgärdsprogram – men reaktionen från eleverna blev "Bu!!", stämningen beskrivs av reportern som "stundtals tumultartad".
På 90-talet strejkade elever vid Hertsöskolan på grund av den dåliga arbetsmiljön. Den här tidningsartikeln från Norrbottens-Kuriren är sparad i en pärm.
En pärm med gamla tidningsartiklar har sparats när skolan nu rivs.
Gamla Hertsöskolan.
Ur arkivet: Fuktskador på Hertsöskolan.
Idrottsläraren Magnus Lindberg har jobbat på Hertsöskolan i 30 år, och även gått där som elev.
– Den var omfamnande, i hur den tog in skolverksamhet och föreningsverksamhet. Den bredde ut sig i centrum. Den nya skolan är mer på höjden, säger han.
Det fanns en tid då det pratades om att flytta högstadiet från Hertsön, samtidigt som badhusets framtid var oviss.
– Då fanns det en oro här. När badhus, bibliotek och skola – när alla verksamheter var igång – var vi väldigt lyckligt lottade här på Hertsön, säger Magnus Lindberg.
– Det var en sorg när badhuset var tvunget att rivas. Det fyllde en otrolig funktion, säger Gunilla Lundström.
De berättar att samarbetet mellan verksamheter på Hertsön är något de lyft i processen med det nya bygget. Lundström nämner "Hertsöandan" och styrkan i att ha varandra.
– Saknas mötesplatser blir man ganska vilsen, säger hon.
Magnus Lindberg har många minnen från gamla Hertsöskolan, både som elev och som personal. "Det är mycket nostalgi", säger han. Bilden är från den tillfälliga sporthallen i modulskolan.
Rivningsarbetet har inte riktigt gått som planerat. Det berättar Jonas Nilsson som är Luleå kommuns projektledare för nya Hertsöskolan.
– Det var dubbelt så mycket betong i huset än det som fanns angivet i konstruktionsritningarna. Det innebär att det blir lite mer komplicerat.
Mer betong betyder fler transporter från området, och därmed har det beslutats om två infartsvägar – något som inte var planerat från början. Det för att kunna hålla huvudtidsplanen.
– Det kommer vara en rivningsdel kvar, och en del för huvudentreprenörens etablering så de kan börja med markarbeten samtidigt. Det kommer vara ett staket emellan.
"Den tog upp ett stort avtryck på marken", säger Jonas Nilsson om byggnaden som nu rivs. "Det är tung rivning varvat med sanering", säger han.
En tredjedel av fasaden på Hertsöskolan står kvar än så länge.