Den gångna helgen var den stora naturispremiären. I Norra hamn sågs långfärdsskridskoåkarna testa den nya isen och i de mer grunda fjärdarna på Björkskatan och Skurholmen var det som på den gamla goda tiden med barn som spelade hockey på naturis.
75-åriga Karin Johansson bor på Hertsön och ett av hennes favoritställen är Hertsöträsk. Sjön fryser tidigt och hon var där i helgen när det var kanonväder.
– Det var mycket folk här i lördags. Då var det en "invasion", säger Karin Johansson.
Första gången hon åkte på Hertsöträsket var så tidigt som i mitten av 70-talet. 45 år senare använder hon fortfarande sjön och området.
– Men nu är det mer "tantåkning" – så att säga, säger hon och ler.
Den utrustning hon använder är inte den allra senaste men de rejäla pjäxorna, inte helt olika slalompjäxor, ger ett bra stöd för fotleden. Som transport för utrustningen har hon en liten väska på hjul.
– Ja, det är lite löjligt men pjäxorna är så tunga. Jag tänkte att om jag tar vagnen slipper jag bära dem.
Under måndagen återvände hon för ännu en tur men då fick hon hela sjön för sig själv.
I unga år åkte hon mycket skridskor i Stockholmsområdet och under tiden i Luleå har det blivit många svängar på isarna.
Förutom Hertsöträsk har hon en egen, något oväntad, pärla på Bredviken nedanför kyrkogården. Det är dessutom inte långt från hemmet på Hertsön.
– Dit har ingen hittat och jag får ha det för mig själv. Där fryser det allra först, säger Karin Johansson.
Den mest exotiska åkningen finns däremot i yttre skärgården men det är inte varje år som förutsättningarna tillåter detta. I fjol var faktiskt ett sådant år och Karin Johansson tog givetvis chansen.
– En favorit är kring Småskär när det är blankis. Det går inte att beskriva, det är helt fantastiskt, säger Karin Johansson.
Intresset för långfärdskridsko har ökat i Luleåområdet, förmodligen har den isbana som plogas upp inne i stan bidragit till detta. Men innan den är redo finns det många sjöar som går att åka på, det gäller dock att ha rätt säkerhetsutrustning och koll på isen.
– Nu åker jag med stavar, det är en säkerhetsgrej. Jag har mobilen med mig också ifall jag skulle falla och göra mig illa, säger Karin Johansson som ser långfärdsskridsko som ett bra sätt att ta sig ut under coronapandemin.
– Visst är det så. Man kan ju inte städa hur mycket som helst hemma. Minst en gång om dagen behöver man komma ut, säger hon.