Normalt jobbar hon som forskningskoordinator vid Region Norrbotten. Det har hon gjort sedan 2014, men när viruskrisen fick spridning valde Fiona Murray att tillfälligt avbryta sin forskning.
I dag är hon en av de 15-tal personer som arbetar i PCR-laboratoriet med att analysera prover från misstänkta covid 19-patienter.
På tisdagen gjorde hon sin femte arbetsdag på det nya jobbet.
– Jag anser att jag är synnerligen lämpad att arbeta med det här momentet. Det har likheter med det jag gör inom forskningen. Det känns därför tryggt.
På sjukhusets andra våning ligger avdelningen för laboratoriemedicin som blivit till ett nav i kampen mot covid-19.
– Normalt är 70 procent av diagnoserna baserad på resultat från våra laboratorier. De flesta här är biomedicinska analytiker, en ganska okänd yrkesgrupp, men som spelar en viktig roll, understryker länschef Karin Jones.
I dag använder sjukvården ett så kallat PCR-test som söker efter virusets arvsmassa. Det utförs med hjälp av en provtagningspinne som förs långt in i näsan, nästan ända fram till svalget. Det kan framkalla obehagskänslor.
Trots att testet endast visar förekomsten av virus vid själva provtagningstillfället tillmäter sjukvården det en stor betydelse. Det styr vilken skyddsutrustning som personalen ska använda och om patienten ska vårdas åtskilt.
Sedan den 20 mars har det genomförts 1.500 PCR-tester vid Sunderby sjukhus. 192 prover har gett utslag om smitta.
– Bristen på tester har tvingat oss att prioritera patienter och personal från hemtjänst eller sjukhus, säger Karin Jones.
Under de senaste veckorna har tillgången ökat. På tisdagen anlände över tusen tester till sjukhuset, men det råder fortfarande brist på provtagningspinnar.
Analysen tar tre timmar. Det genomförs ett 60-tal tester om dagen, men maxkapaciteten ligger på 250.
– Vi kommer att utöka kapaciteten via ett samarbete med A23 Uppsala, som innebär att vi även kan testa personer med samhällsviktiga uppdrag. Problemet är att testet ger en lägesbild som snabbt kan bli inaktuell, säger molekylärbiolog Nils Burman.
Han har aldrig upplevt att utvecklingen inom sitt område skett lika fort som i dag. På sistone har det till och med dykt upp snabbtester som säljs till allmänheten.
– Jag avråder från inköp. Än så länge har jag inte hittat ett enda snabbtest som håller måttet. De är inte tillförlitliga och kan skapa en falsk säkerhet som kan vara riskabel, betonar Karin Jones.
I nästa vecka kommer Folkhälsomyndigheten samla in prov från personer runtom i landet för att skapa sig en bild av sjukdomens spridning. Det är ännu oklart hur många norrbottningar som ingår i studien.
Mikrobiologen Pernilla Jatko arbetar med nästa test som snart tas i bruk. Den så kallade serologimetoden är ett blodprov som undersöker om det finns antikroppar mot covid-19. Det kan alltså avgöra om en person har smittats, även om det var så lindrig att personen inte kände av sjukdomen.
– Jag samlar in blodprov, men utvärderingen av det nya provet är inte klar än, säger Pernilla Jatko och vill inte nämna några datum.
De första antikroppstesterna har genomförts i Stockholm.
– Det som är spännande med testet är specificiteten. Om provet slår positivt är det till 99 procent säkert att personen kan vara immun. Däremot är provet inte lika bra att slå fast om personen fortfarande bär på smittan, säger smittskyddsläkare Anders Nystedt.