"Matvaror som jag tycker är bra är konserver, det är evighetslång tid på de", säger Eva Sundgren Mangi.
När kriget i Ukraina bröt ut började Eva Sundgren Mangi bygga upp en beredskap hemmavid.
– Jag gick "all in", säger hon.
Under beredskapsveckan, med aktiviteter runtom i länet, var hon moderator för "Temadag med föreläsningar om kris- och hemberedskap", ett event för allmänheten som genomfördes på Ebeneser.
Till vardags jobbar hon som kommunikatör på infrastruktur- och serviceförvaltningen på Luleå kommun.
Vad har du för matberedskap hemma?
– Det är nästan så jag skäms. Jag har fyllt upp skåp, lådor, garage. Allt. Jag köpte en vakuumförpacknings-maskin, allt är förpackat så det ska hålla länge. Socker, gryner. Jag hoppas det ska klara sig. Risken är att man bunkrar för mycket, som jag har gjort. Men jag tänker bättre det, än inte alls, säger Eva Sundgren Mangi.
Konserver är bra att ha på grund av lång hållbarhet, och energirika frön och bönor, tycker hon.
Hur kommer det sig att du gick "all in"?
– Jag blev nog lite skraj. Jag kände lite grann att nu kommer det att smälla, nu är det dags. Nu kommer det här som vi pratat om så länge. Jag gick igenom hela listan och köpte på mig allt man kan tänka sig.
Föreläsningen med hemberedskapsexperten Patrick Sellman på tisdagen var ett samarrangemang mellan Luleå kommun, Region Norrbotten och länsstyrelsen i Norrbotten. Regionens pressansvariga Emma Bergström-Wuolo har tänkt på matberedskap hemmavid och har mat som klarar sig utan kyl eller frys.
Emma Bergström-Wuolo har tänkt på det här med mat i händelse av kris. "Jag tycker om matlagning, jag odlar", säger hon.
Utanför entrén till Ebeneser stod Emma Bergström-Wuolo, pressansvarig på Region Norrbotten och hälsade folk välkomna till föreläsningarna.
Hon har tänkt på det här med matberedskap, i flera års tid.
– Jag tycker om matlagning. Jag odlar och ägnar mig åt konserveringar. Mycket av den mat jag har, kan jag ha utan att vara beroende av kyl eller frys, utan jag kan ha det i rumstemperatur.
Det är speciellt en sort hon har mer av.
– Jag har fruktansvärt mycket sylt. Det har mest blivit så. Jag plockar bär, plockar hjortron, lingon, hallon.
Hon tipsar om att konservera grönsaker.
– Man kan börja med något som är lite enklare, en tomatsås. Man får läsa på, och vara noga med hur det går till, säger Emma Bergström-Wuolo.
Den här broschyren kanske du känner igen? Den landade i brevlådorna 2018. I november kommer en ny version av den. Bland annat tar den upp att invånare ska ha en beredskap hemma, såsom vatten, värme och kommunikation, för att klara sig en vecka.
Ett vidare perspektiv på matförsörjning har Malin Naess, samordnare för Norrbottens livsmedelsstrategi Nära mat på länsstyrelsen i Norrbotten. Ett av de sex strategiska målen handlar en höjd livsmedelsberedskap med produktion som är motståndskraftig mot risker.
I Norrbotten produceras ungefär 25 procent av maten vi äter inom länet.
– Vår vision är mer norrbottnisk mat på tallriken. Det är vår ledstjärna. Det kan man indirekt översätta till ökad självförsörjning. Vi har sex ambitiösa mål med tillhörande handlingsplan som ska tackla utmaningarna som förhindrar att vi når visionen, säger Malin Naess, som föreläste under beredskapsveckan.
Strategin berör alla, framhåller hon; myndigheter, kommuner, näringslivet och "du och jag som konsumenter". Bakom den står länsstyrelsen i Norrbotten, Region Norrbotten, Norrbottens kommuner och LRF.
En stor fråga är att det måste finnas tillgång till mat i Norrbotten i händelse av exempelvis krig. "Det som är hållbart är också förenligt med god beredskap", säger Malin Naess samordnare Norrbottens livsmedelsstrategi.
Det behöver bli fler matproducenter, fler som förädlar maten och även fler som inom restaurangbranschen som arbetar med lokal mat, enligt Naess.
– Vi behöver öka produktionen och konsumtionen av norrbottnisk mat. Det börjar i jorden och slutar vid borden. Alla kan bidra.
Varför är det viktigt med högre självförsörjningsgrad?
– Det handlar om vår överlevnad, att vi kan säkerställa liv och hälsa i både fredstid och krigstid. Att bygga ett hållbart och attraktivt samhälle, där vi främjar det lokala näringslivet. Om man tänker på maten som ett verktyg kan vi faktiskt göra mycket i rätt riktning, var och en av oss. När man äter mer norrbottnisk mat, kan man minska den globala miljöbelastningen, säger hon.
Vilka fördelar har länet gällande matproduktion?
– Vi har gott om mark och vatten. Vi har många soltimmar på sommaren och kalla vintrar, det är väldigt gynnsamt för många grödor.
Ett annat av strategins mål riktar sig till konsumenter – att få de att välja lokalproducerat. Det finns flera skäl till det; norrbottnisk mat har "kanske den lägsta klimatpåverkan i världen", enligt länsstyrelsen. Maten är ovanlig näringstät, på grund av midnattssolen och långa sommardagar.
Konsumenten bidrar till att skapa arbetstillfällen lokalt och att öka länets försörjningsförmåga.
– Du behöver inte handla varje måltid lokalt men lite oftare. Utmana dig själv att handla lokalt en gång i veckan.
Pratas det något om att lokalproducerat ska vara billigare att köpa?
– Vi konkurrerar på en världsmarknad. Prispressen är hård och våra producenter har små marginaler och svag lönsamhet. Vi försöker kommunicera vad man får för mervärde när man köper lokalt.