För MTAB, som fraktar ägaren LKAB:s järnmalm, finns inget alternativ, resonerar vd Göran Heikkilä.
- Vi kan inte köra lastbil utan måste använda järnvägen. Höjs en avgift utan att vi får något för pengarna, bättre kvalitet, då är det en ren avgiftshöjning. Det har vi sagt i vår remiss. Ju högre avgift
desto mer försämras vår konkurrenskraft, säger han.
Rullar ut
Kommentarerna från tung industri i Norrbotten är alltså att dyrare transportkostnader sinkar bolagen och miljöspåret.
Smurfit kappa kraftliner i Piteå är ett av de verkligt stora pappersbruken i Europa. En tredjedel av papperet går på tåg. Tågtrafiken bedrivs i samarbete med flera skogsindustrier i landet.
Bolagets logistikchef Sture Öberg medger att banavgifterna i Sverige nu inte är höga, jämförelsevis.
- Men inte särskilt många länder är så långsträckta och glest befolkade. Vi är ju också råvaruleverantörer och särskilt känsliga för förändringar i tranportpriset.
Han påpekar att sjöfrakterna påverkas av att drivmedlet blivit dubbelt så dyrt på enbart något år.
Oavsett transportsätt eftersträvas effektivitet.
- Ett persontåg kan ha fyra vagnar, gods har i regel kring 20 och varje tåg består av välfyllda vagnar, exemplifierar Sture Öberg. Samlade aktiviteter på spåret borde avspegla sig i gynnsamma banavgifter, resonerar han.
Styr tillbaka
Sture Öberg känner inte till den rapport om effekterna från kraftigt höjda banavgifter som Kuriren rapporterar om. Däremot slår han fast att kraftiga höjningar får följder för bruket, som tillverkar papper till wellpapplådor och har konkurrenter i olika länder.
- De flesta av våra konkurrenter kan köra bil direkt till kunderna. Det vore olyckligt om man höjer banavgifterna på ett sånt sätt att man styr tillbaka volym till bil, säger han. Transportstöd utgår inte.
SSAB anser att det är hög tid att ta ett nationellt grepp om avgifter som rör infrastrukturen, så att inte svenska näringslivets konkurrenskraft skadas.