Högljutt välkomnande

Fåglar skriar intensivt när båten närmar sig ön. Det är tärnor, vadare, gäss och måsfåglar som har registrerat objudna gäster på Storgrundet vid Rödkallen i Luleå skärgård. - Om man står still ett tag så lugnar de ner sig, säger ornitolog Lars Harnemo.

På väg att kläckas. Den sårbara arten skräntärna lägger sina ägg direkt på marken.

På väg att kläckas. Den sårbara arten skräntärna lägger sina ägg direkt på marken.

Foto:

LULEÅ2008-07-19 06:00
Han inventerar en koloni skräntärnor. Arten är klassad som sårbar och ingår i ett landsomfattande åtgärdsprogram, där kartläggningen är en del. Arbetet innebär att räkna och ringmärka ungar och att registrera fåglarnas bon. Dagens uppgift är att hitta nykläckta ungar och att märka ut nya bon. Det är dag två av årets inventering som startade för tio dagar sedan och fortsätter nu eftersom fåglarnas häckningstid är så utsträckt.- Skräntärnekolonin här har ökat och blivit dubbelt så stor på några år, men tendensen i Sverige totalt är vikande. Problemet i södra Sverige är minken, säger Lars Harnemo.Han berättar att Norrbottens hela population av skräntärnor plötsligt flyttade från Sandgrönnorna till Storgrundet för sex sju år sedan. Varför är oklart. Ett område på 1.000 kvadratmeter rymmer nu hela norra Sveriges koloni. - Det finns sex sju kolonier med skräntärnor i hela Sverige och en av dem är här. Den närmaste sedan finns i Stockholms skärgård.Storgrundet är en låg ö med mycket sten, gräs och några enstaka rönnar. Direkt vid landstigningen börjar Lars Harnemo dokumentera det han ser. Strandpipare, vitkindad gås, rödbena, roskarl, småtärna, vigg. Listan på arter kan göras mycket längre. För att inte riskera att trampa på ungar eller bon under besöket lyder hans uppmaning:- Gå på stenarna.Med blicken riktad mot marken rör han sig mot öns södra udde. I luften ropar skräntärnorna med knallröda näbbar och hesa, rossliga stämmor.Ungarna på marken är lite svåra att upptäcka där de ligger gömda intill eller mellan stenar. Trots det hittar Lars Harnemo och hans medhjälpare, sonsonen Rasmus, fåglarna fort. De kontrollerar om ungarna är märkta genom att försiktigt känna på ungarnas ben. Omärkta ungar får en ring kring benet om de är tillräckligt stora. 2007 hittades 53 bon och i år har 59 bon registrerats i kolonin. Det är stor skillnad mot 1991 då endast tio häckningar hittades. Lars Harnemo är van att handskas med fåglar och att ringmärka.- Man håller dem i ett fast grepp. Jag brukar vända dem från mig, de bajsar ofta när man tar upp dem, säger han.På delar av naturreservatet Rödkallen Sör-Espen råder landstigningsförbud under häckningsperioden. Det gäller inte Storgrundet, något som Lars Harnemo anser borde förändras.- Man vill ju förhindra att fåglarna störs, särskilt då detta är en av de finaste fågellokalerna vi har här i Norrbotten.Analogt med det genomförs inventeringen snabbt och varsamt. När den är klar lämnas området. Genast tystnar skräntärnorna och landar hos sina ungar igen. - Då kan man känna sig lugn. Man blir ganska stressad när man känner att man stör fåglarna.Vad är då det bästa med uppgiften att inventera fågelbestånd?-- Det roliga är att gå dit och se hur många bon det är och konstatera att de finns där och glädjen att det går bra för dem, säger Lars Harnemo.Väldigt känsligaSkräntärnorna häckar på marken och är väldigt känsliga. Länsstyrelsen vill därför se vilka möjligheter det finns att göra Storgrundet till ett fågelskyddsområde. - Det är en sak som vi måste prioritera att se över, säger Linda Johansson, koordinator på Länsstyrelsens naturvårdsenhet. I Norrbotten omfattas 70 arter av åtgärdsprogram. Sju av dem berör fåglar. Förutom skräntärnan är det kungsörn, havsörn, jaktfalk, pilgrimsfalk, dubbelbeckasin och fjällgås. Ingrid BurmanBilder:DC0062: Ligger nära. Ett smalt sund skiljer Rödkallen från Storgrundet.FOTO: Ingrid BurmanDC0064: Önskar landstigningsförbud. "Man vill ju förhindra att fåglarna störs särskilt då detta är en av de finaste fågellokalerna vi har här i Norrbotten" säger ornitolog Lars Harnemo.FOTO: Ingrid BurmanDC0056: På väg att kläckas. Den sårbara arten skräntärna lägger sina ägg direkt på marken.FOTO: Ingrid BurmanDC0049: Några sekunder. Så lång tid tar det för ungen att ringmärkas.FOTO: Ingrid BurmanDC0046: Skräntärnan minskar generellt. "Men för Norrbotten är tendensen positiv" säger Lars Harnemo. FOTO: Ingrid BurmanDC0041: Bra handlag. Rasmus Harnemo (närmast kameran) fungerar som medhjälpare vid inventeringen för andra året i rad. Lars Harnemo visar Ivan Harnemo vad som utmärker en Vitkindad gås. FOTO: Ingrid BurmanDC0034: Storgrundets södra del. Skräntärnorna tystnar och landar hos ungarna så snart inventeringen är över. FOTO: Ingrid Burman
Enligt beslut av Naturvårdsverket.För artens bevarande.För samordnade insatser.Mål: garantera säkerhet för det häckande beståndet. 800 häckande par i Sverige senast 2011. Samarbete mellan Östersjöländerna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om