Över 160 partier från EU:s 28 medlemsstater finns representerade i Europaparlamentet. Arbetet i parlamentet bedrivs i 20 ständiga utskott samt delegationer.
Ledamöterna är också organiserade i partigrupper utifrån liknande politisk övertygelse, för närvarande finns det sju partigrupper. Den kristdemokratiska partigruppen är störst, med 274 ledamöter av Europaparlamentets 766 ledamöter. Näst störst är den socialdemokratiska partigruppen med 195 ledamöter. Det krävs 25 ledamöter för att kunna bilda en politisk grupp, och minst en fjärdedel av medlemsstaterna (det vill säga ledamöter från minst sju medlemsstater) måste representeras i gruppen. Ledamöter som inte kan eller får tillhöra en partigrupp kallas grupplösa. För närvarande finns det 33 grupplösa ledamöter.
En undersökning som professor Simon Hix vid London School of Economics har gjort visar att den kristdemokratiska partigruppen (EPP), den socialdemokratiska partigruppen (PES) och den liberala partigruppen (Alde) har röstat lika vid 65 procent av omröstningarna i Europaparlamentet där namnupprop gjordes.
Vid 14 procent av omröstningarna har en vänster-mittenmajoritet vunnit, tack vare att ledamöter från andra partigrupper har gjort uppror mot partilinjen.
Jordbrukspolitiken tenderar att splittra enigheten i partigrupperna, då röstar ledamöterna i högre grad utifrån nationalitet.
Europaparlamentet är medbeslutande med ministerrådet när det gäller den inre marknaden, miljö, konsumentskydd, medborgerliga fri- och rättigheter, jordbruk, transport, forskning och andra områden.
Efter det att Kroatien blev EU-medlem i juli 2013 har Europaparlamentet 766 ledamöter. Efter valet kommer antalet ledamöter att minska till 751. Sverige kommer att behålla 20 ledamöter.