Om Anders Josefsson varit moderaternas gruppledare i Piteå i stället för i Luleå hade han fått 10 433 kronor i månaden i arvode. I Luleå får han 52 416 kronor i månaden.
– Oj, det var stor skillnad. Jag skulle inte kunna arbeta med politiken som jag gör med det arvodet, det skulle kräva att jag även hade ett heltidsjobb, säger Josefsson.
Erland Nilsson får 25 584 kronor i månadsarvode för att leda Landsbygdspartiet, det minsta partiet i kommunfullmäktige i Luleå.
Om han i stället stått i spetsen för Umeås minsta parti hade han fått nöja sig med 3 798 kronor i månaden.
– Jag blir förundrad att det är så stor skillnad. Men jag tänker inte ha dåligt samvete, jag missar inte ett sammanträde och jobbar hårt. Vi har bara ett mandat men tack vare arvodet och insynsplatser kan vi vara med i det viktigaste politiska arbetet, säger Nilsson.
Luleå kommun är alltså generös med sina oppositionspolitiker. Det visar en jämförelse med några andra kommuner som Kuriren gjort.
– Vi har ju haft det såhär länge. Vi menar att alla partier som är invalda i fullmäktige har medborgare som de företräder. Då är det bra om de har en chans att vara väl insatta i våra frågor, säger kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S).
Hon påpekar att i många större kommuner finns politiska sekreterare som avlönas av skattepengar. Där är politikernas arvoden lägre.
– Vi har valt att lägga pengarna på de förtroendevalda, säger hon.
Hon ser ingen nackdel med systemet.
– Nä, men en förväntan. Jag förväntar mig att gruppledarna är väl insatta i de ärenden vi behandlar. Och att de deltar. Vi har reglerat vad gruppledarna ska göra för sitt arvode, säger Stålnacke.
Statsvetaren Simon Matti menar också att de höga arvodena mest är av godo.
– De partier som inte är styrande måste ha bra villkor för att bedriva en bra opposition. Det får inte bli ett nedköp att hamna i opposition för makten växlar. Det är viktigt för en livskraftig demokrati, säger han.
Matti menar dock att det finns faror med att politikerna själva bestämmer över sina arvoden och att oppositionen blir beroende av de styrande för sin försörjning.
– Det finns alltid en risk även om jag har svårt att de det som ett reellt problem. Det är konstigt men det är samtidigt svårt att se hur det annars ska vara, säger han.
Och politikers arvoden är ett sammelsurium – trots SKL:s rekommendationer har kommunerna olika modeller.
– Vi kollade lite runt på andra kommuner när vi skulle uppdatera våra arvoden. Men det skiljer ju som natt och dag mellan alla, säger Siv Lundqvist, ansvarig handläggare på Umeå kommun.