Hjärnan datoriserad

Hjärnan kanske inte är så komplicerad och speciell som vi människor tror. På Luleå tekniska universitet simuleras delar av hjärnans funktioner med hjälp av datormodeller.
- Kan vi göra modeller av hjärnan kan vi också förstå den, säger Tamas Jantvik, forskarstuderande i ämnet systemvetenskap.

LULEÅ2007-07-12 06:00
Det är ett fascinerande framtidsscenario som tecknas när fyra forskare från Luleå och Monash i Australien presenterar sin forskning. Den går, mycket förenklat, ut på att göra datormodeller av delar av hjärnan, i det här fallet delar av stora hjärnans bark. Genom att skicka in ett stimuli, en slags signal, till datormodellen kan forskarna på en bildskärm se hur hjärnbarken reagerar.
Tamas Jantvik demonstrerar resultat från sin forskning på en vanlig dator i sitt arbetsrum.
- Här har vi skickat in ett ljud, bokstaven "å", säger han och på bildskärmen framträder ett nätverk i olika färger som liknar en topografisk karta med en förhöjning i mitten.
Enkelt uttryckt är det en bild som visar hur hjärnan uppfattar ljudet av bokstaven.
Hans handledare Lennart Gustavsson, biträdande professor i Systemteknik, förklarar att vi också hör med ögonen (ja, ni läser rätt).
- Det har visat sig att när man ser en text skriven, exempelvis på operan där man kan följa texten på en skärm, så hör man också mycket bättre, säger han.
Detta fenomen har forskarna lyckats visa med hjälp av sin modell.
Det unika med gruppens forskning är att de lyckats göra datorsimuleringar av mycket små delar av hjärnans funktioner och av de kopplingar som gör att delarna kan kommunicera.
Lennart Gustavssons forskning började med att han studerade barn med autism. De resultat han kommit fram till med hjälp av sina datormodeller har kunnat konfirmeras i efterhand med hjälp av verkliga bilder på hjärnans aktivitet.
Samarbetet mellan de två forskargrupperna i Luleå och Monash har pågått under flera år och för tillfället är Andrew Paplinski, doktor i systemteknik, och hans forskarstudent Sharon Chou på besök hos sina kollegor i Luleå.
Så följer den oundvikliga frågan till en grupp forskare:
Hur kan resultaten av er forskning användas i den praktiska verkligheten?
- År 2045 kommer alla människor och datorer att vara ihopkopplade, säger Lennart Gustavsson och skrattar men blir snabbt allvarlig igen.
- Resultaten är användbara även inom andra områden genom att modellen kan kombinera olika typer av information.
Riktigt vad forskningssamarbetet mellan forskarna i Luleå och Monash kommer att få för praktisk betydelse får framtiden utvisa.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om