Hjälptes åt upp ur isvak

- När vi låg där i vaken hörde jag ljudet från kompisens skoter försvinna bortåt. Det är klart att man tänkte en del då ... Hubert Söderholm var med om ett isäventyr som kunnat sluta illa i onsdags kväll. Nu blev det inte så, utan en riktig solskenshistoria.

LULEÅ2008-04-28 06:00
I onsdags kväll var han ute och körde skoter med en kompis vid Sinksundet i Luleå. De båda gjorde en paus och när de skulle köra vidare, bad Hubert Söderholm kompisen köra vidare. Själv blev han stannandes eftersom han fått ögonen på en hund som närmade sig iskanten och öppet vatten. Hunden kom farligt nära ...- Jag såg att hunden föll i och sprang tillsammans med ägaren mot hunden. Ägaren fick tag i nackskinnet på hunden och slängde upp den. Men då föll han i. Och när jag skulle dra upp honom, så föll jag i.En bit ut från vägen mot Bensbyn ligger öppet vatten och det var där som Hubert Söderholm och hundägaren fallit i.- Jag trodde att jag skulle bottna, att det inte var så djupt, men när jag satte ner fötterna så kände jag ingen botten. - Jag fattar egentligen inte hur vi kom upp, men när sådant händer får man kraft,Sprang hem
Nå, hundägaren och Söderholm hjälptes åt att ta sig upp ur vattnet.- Men när jag hade kommit upp och stod på knä så kände jag plötsligt att knäna gick ner genom isen igen. Då var det inte så roligt precis. "Nä, ska jag hamna där nere igen", minns jag att jag tänkte.Hubert Söderholm erbjöd hundägaren och hans hundar skjuts hem med skoter. Men hundägaren avböjde.- Han sa att han skulle springa hem. När jag hade kommit hem, så ringde jag honom och fick höra att han kommit hem gott och väl.Och Hubert Söderholm fick inte heller några men av det ofrivilliga doppet.- Nä, jag var på jobbet igen på torsdagsmorgonen. Men i fortsättningen ska jag ha isdubbar och lina på skotern.Och kompisen som kört i förväg och inte uppmärksammat vad som hände, fick sig en överraskningshistoria.- Jag ringde honom och berättade.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!