Hjälpen bort från Luleå

I dag tar landstingsstyrelsen beslut om att placera ett materialadministrativt centrum på Torpgärdan i Boden. Dit ska nu all verksamhet i Luleå?Boden samlas och på sikt även hjälpmedelslagren i Kalix, Kiruna, Gällivare och Piteå. Tanken var först att samla hjälpmedelsverksamheten i Luleå och att Samhall skulle få uppdraget att serva och reparera de rullstolar, personlyftar, rullatorer etcetera som föreskrivs behövande inom vård och omsorg. Svängde allt Men ett erbjudande från Bodens kommun svängde allt och nu ska landstinget hyra lokaler och köpa service av kommunen. I Luleå flyttas därmed hjälpmedelsverksamheten från Bergnäset och Björkskatan samt lagret för inkontinenshjälpmedel på Storheden till Boden. Beslutet berör runt 20 personer som dock alla får flytta med sina jobb. I Bergnäset arbetar nio personer på Hjälpmedelscentralen ? fyra hjälpmedelskonsulenter, tre tekniker samt två i kundmottagningen. Där ställer man sig mycket frågande till flytten. ? Att lämna Norrbottens största kommun utan hjälpmedelsförråd är inte försvarbart, säger Marianne Spets, hjälpmedelskonsulent. Provar utrustningen De har en rad frågor om hur verksamheten ska skötas och om inte den besparing på 1,2 miljoner kronor som beräknas inte blir en fördyring i stället. ? Vi frågar ledningen men svaret är ? vi tar det sedan, säger Marianne Spets. Arbetsterapeuter, tekniker, de handikappade själva och deras anhöriga ? alla hämtar de och lämnar in hjälpmedel som används av de handikappade. Nu får samtliga betydligt längre resor. Dessutom kommer ofta handikappade in till Hjälpmedelscentrum för att prova ut rätt utrustning. Vid de träffarna medverkar även arbetsterapeuter från primärvården och sjukgymnaster från kommunen. Nu ska alla åka till Boden. ? Det förefaller inte ekonomiskt och vi befarar inte bara att det blir dyrare men även att våra brukare får vänta ännu längre på hjälp, säger Spets. Kollegan Birgitta Nordström instämmer: ? Det kommer säkert att gå men det kräver mer resurser och var är då besparingen. Vad gör vi om en brukare ringer och säger att han är fast i lyften, det går inte att svara att vi tar det senare, vi måste dit genast, säger hon. ?Kunderna? reagerar När Kuriren hälsar på pågår just en konsultation med ett så kallat sitteam. Det är Rune Sundström från Luleå som gör sitt första besök av många på Hjälpmedelscentrum. Utöver Spets och Nordström deltar även sjukgymnasten Katarina Åström från Luleå kommun, arbetsterapeuten Karin Melin från primärvården samt Inger Åström och Nina Ahola från Tolkcentralen. Samtliga sju skulle, som personalen tolkar flyttbeslutet, ha haft detta möte på Torpgärdan i Boden om det skett ett år framåt i tiden. Detta har Hjälpmedelscentrums ?kunder? reagerat på. ? Det är vi som kommer att märka av detta mest. Vi måste åka till Boden så fort vi behöver något. Vi får sämre service och allt kommer att ta mer tid, säger Katarina Åström. ? Jag kan se att min arbetstid kommer att öka väsentligt, säger Karin Melin. Har sitt pris Den tiden kommer att tillbringas på väg 97 menar hon. Personalen säger det inte rent ut men de känner att de blivit offer för politisk kohandel. Boden måste kompenseras för nedläggningen av centralsjukhuset och det är därför landstingspolitikerna nu svänger och antar erbjudandet från Boden kommun. Men flytten har sitt pris för dem som behöver hjälpmedlen. ? Vi är samtidigt tillsagda att se över riktlinjerna för vår verksamhet. Vilka ska i framtiden få hjälpmedel och vilka ska tvingas betala själva. Det är det som får oss att reagera så starkt, säger Marianne Spets.

Hjälpen bort från Luleå

Luleå utan hjälp.Landstinget beslutar i dag om att flytta Hjälpmedelscentrum från Luleå till Boden. Men personalen är kritisk.? Beslutet är inte försvarbart, säger Marianne Spets, hjälpmedelskonsulent.

Luleå utan hjälp.
Landstinget beslutar i dag om att flytta Hjälpmedelscentrum från Luleå till Boden. Men personalen är kritisk.
? Beslutet är inte försvarbart, säger Marianne Spets, hjälpmedelskonsulent.