Brandstationen på Skomakargatan 35 började planeras i slutet av 50-talet och i oktober 1965 skedde flytten från den förrförra brandstationen som då låg där gallerian Strand i dag ligger. Det är 56 år sedan en brandstationflytt genomfördes och man kan därför med fog benämna onsdagens händelse som historisk. När en räddningsstation byter lokalisering genomförs av tradition en kortege där brandfordon och ambulanser i gemensam trupp åker från den gamla räddningsstationen till den nya.
Lasse Strandberg har jobbat på räddningstjänsten sedan april 1977, i 44 år har stationen i stan varit hans arbetsplats. Han står och väntar på att kortegen ska starta och även om det är en del flyttande kvar så är det denna vecka det skarpa skiftet sker. Det är både vemodigt och skönt.
– Det är lite både och. Att ha en brandstation med ett sånt här läge är unikt, läget är fantastiskt. Jag vet att man talar om den här stationen i Sverige. Men den börjar bli sliten och det blir jättebra att få en ny modern station, säger Lars Strandberg.
Den nya räddningsstationen är bättre på många sätt.
– En stor skillnad är möjligheterna för kvinnor. När den gamla brandstationen byggdes 1965 fanns det inga kvinnliga brandmän, då var det ingen som tänkte på det, säger Lars Strandberg.
44 år på samma plats skapar många minnen, arbetsminnen givetvis, men även mer udda saker.
– När Bob Dylan spelade på Sjöslaget satt vi på taket och kollade. Det var väldigt bra, säger Lars Strandberg och skrattar.
Kortegen är egentligen mer av symbolisk sort, sedan i måndags har brandbilarna utgått från den nya räddningsstationen på Lilla Mjölkuddsberget.
– Det är inte vanligt att man bygger en helt ny huvudstation så på så sätt är det historiskt. Av tradition i branschen gör man en kortege när man byter station, säger räddningschefen Mikael Andersson.
– Vi är jätteglada för nya, fina lokaler som är anpassade till oss. Det är uppiggande att få kliva in i nya lokaler.
Räddningstjänsten har mängder av rutiner som måste fungera och efter så många år i samma byggnad sitter allt i ryggmärgen. Ett lokalbyte gör att vissa rutiner måste arbetas upp.
– Det är lite som att börja om på jobbet på nytt. Men om man känner sig vilsen är det bara hoppa in i brandbilen så är det som vanligt, säger brandmannen Kent Östling som dagen till ära fick köra en av brandbilarna som flyttades.
För Kent Östling var det långt ifrån säkert att han skulle kunna uppleva flytten till den nya stationen. För ett år sedan kämpade han för sitt liv, svårt sjuk i covid-19. Vissa saker kan han inte göra ännu, som rökdykning, men han är tillbaka på jobbet och trappar upp aktiviteten.
– Det är fantastiskt att jag fått följa med, säger Kent Östling som känner sig lite vilsen i lokalerna men han gillar det han ser.
– Man är imponerad. Nu märker man hur gammal station vi haft. Den är fin men ganska sliten, säger han.
Nytt är saneringsprocessen efter ett uppdrag, det handlar om att skapa ett effektivt flöde med tvätt av utrustning, kläder och brandmännen själva för att inte ta med sig skadliga ämnen in i stationen. Konceptet heter "Friska brandmän".
Larmen pausar inte för att en ny station ska nötas in, rutinerna måste hittas snabbt.
– Det första jag gjorde när jag kom in i morse var att kolla var våra vattenlivräddningsgrejer finns. Det är ju många såna larm nu när det börjar bli dåliga isar, säger Kent Östling.