Historien bakom sjukhusets födelse

Sjukhuset som föddes med ett kejsarsnitt. Historien om Sunderby sjukhus är kantad med bråk mellan politiker, sjukvårdsanställda och medborgarna.

Foto:

Luleå2009-08-25 06:00
Jackie Bortz
Tankar på ett sjukhus i Luleå-Bodenområdet är gamla. Det har också funnits ännu radikalare idéer. Dessa planer presenterades i samband med att landstinget skulle ta över Garnisonssjukhuset från Försvarsmakten 1957. Inför övertagandet gjorde landstinget en mycket noggrann analys. Dåvarande landstingsdirektören K-G Wiklund konstaterade då att: "Utvecklingen inom transportsektorn har gått så långt att det skulle räcka med att ha ett sjukhus i Norrbotten. Men det kommer inte ske av lokalpatriotiska skäl". Planerna på att koncentrera sjukhusvården i Luleå-Boden låg i träda ända till mitten av 1980-talet. Då började flera läkare tala om vikten av att ha ett sjukhus i Luleå-Bodenområdet. De menade att utvecklingen inom sjukvården krävde en koncentration av resurserna. Det fick politikerna att börja tänka i samma banor. I slutet av 1980-talet tillsattes en utredning som skulle se över sjukhusstrukturen i Luleå-Boden. Utredarna kom fram till att om- och tillbyggnad av sjukhuset i Boden eller i Luleå var det billigaste och bästa alternativet. Men utredningen underkändes av landstingsledningen med motiveringen att man inte skulle uppnå de uppsatta sparkraven. En ny kompletterande utredning gjordes. Den kom fram till att ett helt nytt sjukhus skulle vara den bästa och mest effektiva lösningen. 41.414 underskrifter
Men var skulle det nya länssjukhuset ligga? Det rådde ingen brist på förslag. Boden är bäst, nej Storporsön är ännu bättre, sade andra. I Luleå förordade politikerna Rutvik med tanke på den kommande Norrbotniabanan. Frågan om var sjukhuset skulle ligga splittrade politiska partier och fackliga organisationer. Och fick många medborgare att reagera. En protestlista med stöd för sjukhuset i Boden samlade 41.414 namnunderskrifter. Denna manifestation gjordes ett par veckor innan socialdemokraterna skulle ha sin distriktskongress i Kalix i april 1993. Där skulle frågan i praktiken avgöras eftersom partiet hade egen majoritet i landstingsfullmäktige. Vid s-mötet var det tydligt att partiet var djupt splittrat. Många förordade en om- och tillbyggnad av sjukhuset i Boden. Samtidigt talade andra om fördelarna med ett nytt sjukhus på Storporsön. Strax innan kongressen skulle sammanträda presenterades ett helt nytt förslag på lokalisering av sjukhuset: Sunderbyn. Förslaget överraskade samtliga delegater eftersom det inte diskuterats tidigare. Distriktsstyrelsen hoppades att detta kompromissförslag skulle ena kongressdeltagarna. Men flera delegater ville att beslutet skulle skjutas upp eftersom Sunderbyn aldrig diskuterats tidigare. Lämnade kongressen
Det kravet avslogs av kongressen som i nästa skede röstade för Sunderbyn. När beslutet var taget lämnade samtliga ledamöter från Boden kongressen. Två månader senare, i juni 1993, skulle landstingsfullmäktige sammanträda i Överkalix och fatta beslut i sjukhusfrågan. Det fanns många alternativ att välja mellan: behålla sjukhusen i Luleå och Boden. Ett annat förslag var att bygga om och till i Boden eller i Luleå. Eller bygga ett helt nytt sjukhus i Sunderbyn. Efter en sex timmar lång debatt röstade ledamöterna för Sunderbyn med siffrorna 39-32. Men motståndet mot nybyggnadsplanerna hade inte lagt sig. Vid valet hösten 1994 gjorde det nybildade sjukvårdspartiet en entré i landstinget som saknar motstycke. Partiet fick mer än var fjärde röst och 19 platser av de 71 som finns i fullmäktige. Valet innebar också att socialdemokraterna tappade den egna majoriteten. Sjukvårdspartiet agerade intensivt för att stoppa sjukhusbygget. Bland annat krävde man en folkomröstning. Dessutom krävde man att beslutet om att bygga nytt sjukhus skulle behandlas än en gång. En rösts marginal
Och så blev det också. Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i slutet av november 1994 skulle frågan avgöras än en gång. Första punkt på dagordningen var frågan om folkomröstning. Det förslaget förlorade med bara tre rösters marginal. Beslutet innebar att frågan skulle avgöras på fullmäktige. Men då kom krav på återremiss, att frågan skulle utredas ytterligare en gång. Dramatiken var stor i landstingets sessionssal eftersom det fanns en majoritet bland partierna för återremiss. Men två vänsterpartister från Luleå gick mot partilinjen. Det innebar att landstingsledningen vann omröstningen med en rösts marginal, 36-35. Vid omröstning om nytt sjukhus vann landstingsledningen med 38-26. Det innebar att nytt sjukhus skulle byggas i Sunderbyn. Beslutet mottogs med många protester. Bland annat var det flera personer som överklagade beslutet till kammarrätten med motivering att beslutet var felaktigt ur ekonomisk synpunkt. Kammarrätten avslog alla överklaganden. Då kom krav på att stoppa bygget eftersom "sjukhuset skulle sjunka ner i lera". Landstingets konsulter avvisade dessa påståenden som felaktiga och till slut kom projektering och sedan bygget igång. Nästan exakt fem år efter beslutet i fullmäktige invigdes sjukhuset den 1 september 1999.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!