Hett energiområde

I Barents hav väntar den största industriutvecklingen i Nordeuropa någonsin. Enorma mängder gas antas finnas i området. Nya Snövitfältet är en lilleplutt i jämförelse med vad som komma skall.
Detta enligt Johan Petter Barlindhaug, ägare av ett företag som arbetat med Snövitfältet.

LULEÅ2004-10-09 06:30
I framtida energiprojektet kan företag i hela Barentsområdet delta.<br> ? Men gasledning genom Sverige är orealistiskt, säger han.<br> Johan Petter Barlindhaug är från Tromsö och har ett företag inom byggkonsultbranschen med 130 anställda. Företaget är delaktigt i projekteringen av infrastrukturen vid nya gasfältet Snövit utanför Hammerfest.<br>Norrmannen pratar entusiastiskt med Kuriren om framtiden för Barents hav under en paus i ett seminarium om samarbete inom Barentsområdet. Projektet Neo står bakom mötet, Northern Enterprise Operations.<br>Kaffet kallnar medan Johan Petter Barlindhaug med stora gester ivrigt skissar utbyggnaden av gas- och oljefyndigheterna i Barents hav närmaste 50 åren.<br> ? Man förväntar sig att Barents hav ska bli en av de viktigaste energibassängerna i världen, säger han. Man anser att där finns lika mycket outnyttjade energiresurser som i resten av världen utanför Mellanöstern.<br>Våldsamma mängder<br>Skillnaden mot tidigare utbyggnader för olje- och gasutvinning i andra delar av Norge är att det nu finns en marknad.<br> ? USA erkänner att de behöver våldsamma mängder med energi. För tillfället har USA en import av tio miljarder kubikmeter gas per år, dubbelt så mycket som Snövit. 2020 behöver man 100 miljarder och 2030 ungefär 200 miljarder kubikmeter.<br> ? Det är en våldsam marknad! När gas hittas i dag går det direkt att bygga ut i snabb takt. Bara att slå till.<br>Det vi ser idag med utbyggnaden av Snövitfältet, kostnad 50 miljarder kronor, är bara småpotatis jämfört med vad som är på gång i Barents hav, menar Johan Petter Barlindhaug.<br> ? Vi står inför en kontinuerlig utbyggnadsfas som kan pågå under 50 år.<br>Området ligger på norskt och ryskt vatten. Stortinget sade i våras ja till att påbörja arbetet med energiutvinning i Barents hav, oavsett vad ryssarna tänker göra.<br> ? Men Ryssland har inte teknologin, så Norge kan vara med där också, konstaterar Johan Petter Barlindhaug och ser inte alltför ledsen ut för detta. Men först måste vi sätta igång själva.<br>Statoil har redan bjudit in ryska gasjätten Gazprom att bli partner i Snövitfältet.<br>Drivkraften för utvinningen i Barents hav är gasen. För fem år sedan visste man inte vad man skulle göra med gasen. Olja var huvudinriktningen. LNG-tekniken har gjort gasen intressant. LNG står för Liquified Natural Gas, alltså gas i flytande form.<br>Tekniken ska användas i Snövitfältet. Där tas gasen in till land via rörledningar. I en anläggning nära Hammerfest förädlas den, kyls ner till vätskeform för att sedan pumpas ombord på speciella nybyggda gasfartyg. Spanien och USA blir stora kunder när leveranserna börjar 2006.<br> ? Sedan man beslutade att bygga Snövit för fem år sedan har gaspriserna tredubblats.<br>Egentligen finns inga tekniska problem att ta fram gas och olja i Barents hav. Enda svårigheten är att man inte riktigt vet hur långt det är möjligt att transportera rågas på det här sättet. Snövitledningen blir 15 mil. Liksom i Snövitprojektet ska Barentsgasen förädlas på land, kanske 30 mil från källan i havet.<br> ? Nästa stora terminal blir vid Varangerfjorden, nära Kirkenes, tror Johan Petter Barlindhaug.<br>Stora potentialer<br>Han anser att Barentsområdet står inför den största industriella utvecklingen någonsin.<br> ? Detta är inte bara en Nordnorsk affär, utan här kommer att finnas en arena för samarbete inom hela Barentsområdet.<br>När det gäller kommande affärsmöjligheter tänker nog många mest på stora stålkonstruktioner, rörledningar och cisterner i samband med utvinning av olja och gas.<br> ? Men det blir mer och mer high-tech, elektronik och avancerade styrsystem.<br>Den som ska in i gas- och oljebranschen måste tänka långsiktig, råder Johan Petter Barlindhaug.<br> ? Möjligheterna är stora, men du kan inte bara springa in och ut och göra en affär. Du måste gå in i allianser och skapa samarbete med andra företag.<br>Glöm stora paraplyorganisationer, hävdar Johan Petter Barlindhaug.<br> ? Det har provats i Norge. Fiasko. I paraplyorganisationer med många företag skapas inget förtroende. Detta görs i stället via enskilda företagen och i allianser. Jag har sett att man i Sverige pratat om paraplyorganisationer. Samarbete, ja. Men inga paraplyer i oljebranschen.<br>De regelbundet framlagda idéerna om gasledning från Nordnorge via Norrbotten och till andra delar av Sverige sågas direkt av norrmannen.<br> ? Orealistiskt. Energidirektiven från EU lägger hinder i vägen. EU tillåter inte leveranskontrakt på mer än tio år och då kan inte en ledning förränta sig. Längre kontrakt ger enligt EU för stor makt till köparen.<br>Det är dessutom ringa prat om rörledningar i dagsläget.<br> ? Nu gäller LNG. Kina är intresserat. Och USA. 90 procent av uppvärmningen i USA sker via gas. Man menar där att USA inte kan basera utvecklingen på egenproducerad gas. En massiv import krävs. Detta har tänt utvecklingen som bara har pågått ett eller två år.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om