Svenska Dagbladet granskar turerna inför den stora kraschen 2013, när Northland resources hamnade i akut ekonomisk knipa – i behov av drygt två miljarder kronor – och tvingades ansöka om en nyemission, det vill säga ge ut nya aktier för att få in mer pengar.
Läs mer: Insiderhärvan inför gruvkonkursen
Enligt SvD:s uppgifter ringde en aktiemäklare vid kapitalförvaltaren Pareto upp flera kunder och berättade om den förestående utspädningen av aktierna, redan innan nyemissionen.
Följden blir att stora svenska traders "blankade" aktieinnehaven – sålde dem med förhoppning att kunna köpa tillbaka dem billigare.
Medan småspararna förlorade alla besparingar var det några som blev rika på Pajalagruvans börsras, däribland en som tjänade 700 000 kronor på att blanka 150 000 aktier.
Men trots detta blev det aldrig något rättsligt efterspel, eftersom Ekobrottsmyndigheten inte fann bevis för att informationen om nyemissionen hade läckt i förväg.
Claes Hemberg, Avanzas sparekonom, konstaterar att det är svårt att fälla insiderbrottslingarna.
– Det finns en "dimmig" gräns här. Om du kan branschen kan du förutse vad som ska hända, via små signaler. Man kan i princip läsa om det i tidningen innan, i alla fall mellan raderna. Men frågan är om signalerna kan klassas som insiderbrott? säger han till Norrbottens media.
Ändå är Hemberg övertygad om att brottsligheten förekommer.
– Det räcker med att det läcker ut ett kommatecken för att en trader ska tjäna stora pengar på kort tid. Och även personen som sitter på hemligheten kan få en ersättning, säg tio procent på vinsten som görs.
Enligt SvD delades också information ofta via krypterad ip-telefoni som Skype, som Ekobrottsmyndigheten inte kan avlyssna.
– Vill man begå brott finns det andra möjligheter i dag. För 20 år sedan kom man överens över en kaffekopp, säger Claes Hemberg.
Nu efterlyser han en skärpt lagstiftning.
– Spelet sker långt ovanför de flestas huvuden, inklusive myndigheternas. Lagen är för otydligt skriven, samtidigt som förtroendet för idén med att spara i aktier och fonder urgröps. Och de som är minst insatta eller pålästa blir förlorarna.
Claes Hemberg har också noterat att hoppet åter tänds i Tornedalen efter beskeden om ägarkonstellationen Abecedes avsikt att starta gruvproduktionen i Pajala på nytt.
Men han är skeptisk.
– När jag talar med de som kan gruvor och järnmalm, säger de att Pajalagruvan inte klarar sig med dagens råvarupriser. Tyvärr.
Trots dagens stabila malmpriser omkring 85-90 dollar per ton krävs betydligt högre nivåer, enligt Claes Hemberg.
– Priset måste upp till omkring 150 dollar men råvaruanalytikerna är inte säkra på att man når dit igen. För när malmpriserna stiger sätts nya projekt igång för att bromsa prisutvecklingen. Det råder ju direkt inte brist på järnmalm på vårt jordsklot, säger Avanzas sparekonom.