Det visar en enkätundersökning som SKL, Sveriges kommuner och landsting, under försommaren genomförde hos kommunerna. En begränsning är att enbart 68 kommuner svarade.
Av dessa uppgav en tredjedel att de erbjudit EU/EES-medborgare akut logi medan över hälften av kommunerna erbjudit hemresor.
Som vägledning åt kommunerna i behandlingen av tiggare/hemlösa har SKL besvarat en rad juridiska frågor.
Först konstateras att fria rörligheten mellan EU-länder inte är tänkt att utnyttjas utan begränsningar. För vistelse upp till tre månader ställs inga andra krav än att kunna identifiera sig. En unionsmedborgare kan emellertid, enligt utlänningslagen, avvisas från Sverige under denna tid om du utgör en "orimlig belastning för biståndssystemet", som saken uttrycks.
Personer som inte tänker söka arbete har inte rätt till långvarigt försörjningsstöd, däremot rätt till akutinsatser, påpekar SKL.
Och om rumäner och bulgarer sägs att de som kommit inte tycks ha haft som huvudsyfte att söka arbete, utan försörjer sig genom att tigga, vilket inte är förbjudet, men rätten att vara i Sverige sträcker sig då bara till tre månader.
SKL ger dessutom rådet till kommunerna att inte lita på de rumänska och bulgariska ambassaderna vad gäller hjälp med resekostnader. De hjälper till enbart om medborgares vänner eller släkt deponerar pengar.