De två första delarna i denna artikelserie handlade om Sara Wikberg och Isabel Viksten. Två patienter som inte fick rätt psykiatrisk hjälp från början.
Sara Wikberg begick självmord i början av september förra året. Isabel Viksten har överlevt en rad självmordsförsök.
Beroendeframkallande läkemedel från psykiatrin har i båda fallen förvärrat problemen. Likaså briser i samordningen av vård och andra insatser.
I gårdagens Kuriren efterlyste Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, engagemang bland länets beslutsfattare.
– Psykisk hälsa är en lika viktig fråga som gruvor för Norrbotten, menade Wieselgren.
Håller du med?
– Jag håller med om det, i grund och botten. När det gäller psykisk ohälsa finns även en besvikelse där man tycker att samhällsdebatten varit tyst. Att vi som är förtroendevalda ska lyfta frågan. Jag har följt er artikelserie och ser att det också handlar om det, säger Maria Stenberg (S), landstingsråd.
Yvonne Ranebratt Olovsson, verksamhetschef Piteå psykiatri, efterlyser en till vårdavdelning. I dag trängs alla Piteås patienter på avdelning 25. I höstas så många som 28 patienter på 20 platser.
– Det förefaller inte rimligt, vi får titta på hur vi fördelar resurser, säger Glenn Berggård (V), landstingsråd.
Norrbotten hör till länen som prioriterar psykiatrin lägst, 7,15 procent av sjukvårdsbudgeten.
– Nu ska vi titta på fördelningen tillsammans med cheferna. Vilka saker som ska göras i närsjukvården, öppenpsykiatrin och slutenvården. Hur man vandrar som patient och vad det behövs för resurser, säger Agneta Granström (MP), folkhälsoråd.
Var tredje specialist i Norrbotten är stafettläkare.
Hur ska ni lyckas locka läkare när de ser att ni prioriterar psykiatrin lägre än andra landsting?
– Dels finns den ekonomiska bilden och dels en bild som visar att Norrbotten har Sveriges tredje bästa läkarutbildning inom psykiatri. Det är ett sätt att få folk att vilja jobba hos oss. Vi har ST-läkare som ska bli färdiga specialister, säger Granström.
Oppositionsrådet Mattias Karlsson (M) pratar om samarbetet med skolhälsovården.
– Det är ett av misstagen som skett, att vi inte kan fånga upp ungdomar som mår dåligt. Klarar vi att tidigare erbjuda hjälp blir det inte lika problematiskt senare i livet. Vi måste organisera oss på ett annat sätt och tillföra resurser om vi menar allvar, säger han.
Personer med psykisk ohälsa och missbruk bollas ofta mellan landstinget och kommunerna.
– Där har det offentliga svikit, man har försökt skjuta över problem och kostnader på varandra, säger Jens Sundström (FP), oppositionsråd.
Han menar att det krävs en nystart.
– Det är ingen som ifrågasätter problemen som finns, så jag tror att det kan bli ett fokus på det här området. Det är synd att en verksamhet ska tvingas gå ner sig så långt innan man får de här krafttagen, säger han.
Oppositionsrådet Anna-Stina Nordmark Nilsson (C) kritiserar majoritetens ekonomiska politik.
– Det är inte acceptabelt, det du visar inom psykiatrin. Med underskotten som finns i landstinget går pengarna till att släcka tillfälliga bränder, säger hon.
Kenneth Backgård (NS) ser bristerna som ett tecken i tiden.
– Tar du ut en blindtarm är patienten återställd efter någon vecka. Här är det längre behandlingstider och svårare att se direkta resultat. I vår snabba värld har psykiatrin hamnat i strykklass, säger han.