Haven försuras

Under de senaste 150 åren har världshavens ytvatten blivit allt surare, vilket uppmärksammats av forskare först under senare år. pH har sjunkit med 0,1 enheter under den perioden, det låter inte mycket men eftersom pH-skalan är logaritmisk innebär det att världshaven har blivit 25 procent surare. Forskarna har dragit slutsatsen att försurningen beror på den ökande halten av koldioxid i atmosfären. En del av den koldioxid som tas upp av haven omvandlas till kolsyra, vilket gör haven surare. Även haven som omger Sverige har blivit surare, det visar en analys som SMHI har gjort. Analysen bygger på de månadsvisa mätningar som gjorts i havsområdena från 1993 till mitten av 2007. - Det har pratats mycket om försurning i sjöar men man har aldrig trott att haven skulle bli försurade. Det har kommit internationella rapporter om det och då började jag titta på hur det ser ut i våra hav. Jag såg att vi hade samma effekt, säger oceanografen Lars Andersson på SMHI i Göteborg som gjort analysen.Kraftig försurning
Den största förändringen har skett i Bottenhavets ytvatten, där har pH minskat med 0,44 enheter sedan 1993. Det innebär att vattnet har blivit cirka 60 procent surare på bara 15 år. -Det är väldigt mycket, det kan inte bara bero på koldioxiden. Det kan bero på ökad nederbörd och att det lakas ut mer humus i vattnet, säger Lars Andersson.En bidragande orsak till försurningen av Bottenhavet kan vara att jordarna i norra Sverige innehåller mycket humus. Om det dessutom regnar mer så lakas mer humus ut och förs via älvarna ut i Bottenhavet och Bottenviken. I Bottenhavets djupvatten (40 meter och djupare) har pH minskat med 0,27 enheter. I Bottenviken har pH minskat med 0,20 enheter i ytvattnet och med 0,18 enheter i djupvattnet sedan 1993. Vilka effekter som ett allt surare hav kommer att medföra för det marina växt- och djurlivet i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken är inte klarlagt. Det finns några studier från Finland, men de avser förhållandena vid älvar som periodvis har särskilt surt vatten, inte den situation som uppkommer då ett helt hav långsiktigt försuras. Tufft för musslorna
- Alla organismer som har kalkskal får svårare att bilda det om det blir surare i vattnet, säger Ragnar Elmgren, professor i brackvattenekologi vid Stockholms universitet. Dit hör till exempel vissa planktonarter, kräftdjur, musslor, snäckor, sjöstjärnor, sjöborrar och koraller. För att deras kalkskelett ska kunna bildas krävs en svagt basisk miljö (pH över 7). På västkusten ligger pH på cirka 8,2 medan vattnet i Bottenhavet har ett pH på cirka 8,0. När pH sjunker och havet blir surare får organismerna svårare att ta upp den kalciumkarbonat som bygger upp deras skelett och dessutom riskerar deras skelett att lösas upp. I kusthaven sker mycket av den biologiska produktionen i haven. Hur denna produktion påverkas när haven blir surare kan forskarna inte svara på ännu, men att den kommer att förändras är troligt. - Våra bräckta vatten är mindre buffrade än världshaven, de kommer därför förmodligen att förändras snabbare, tror Ragnar Elmgren. En grupp bestående av forskare från Göteborgs universitet och SMHI ska börja undersöka vilka biologiska effekter som ett surare hav runt Sverige kommer att medföra.

Haven försuras

Världshaven har blivit surare sedan koldioxidhalten i atmosfären börjat stiga. När haven blir allt surare får kräftdjur, musslor, sjöstjärnor och koraller svårare att överleva. De senaste 15 åren har Bottenvikens vatten blivit 50 procent surare.