Hatet värre än hoten

Hatet dominerar över rena hot riktat mot kommunpolitiker. Kvinnor är mer utsatta för kränkande kommentarer än män.

"Valrörelsen är kanske vår viktigaste uppgift under 2018" säger Thomas Nilsson, chef för regionala utredningsenheten i polisregion Nord.

"Valrörelsen är kanske vår viktigaste uppgift under 2018" säger Thomas Nilsson, chef för regionala utredningsenheten i polisregion Nord.

Foto: Anna Isaksson

Luleå2018-05-30 21:06

Det här berättade Lena Langlet om på ett seminarium i Luleå under onsdagen. Seminariet som arrangerades av Luleå kommun och tidningen Dagens samhälle handlade om hoten mot demokratin; att hat, hot och våld mot förtroendevalda ökar och vad samhället, partier och politiker kan göra åt det.

– Egentligen är hatet mycket värre än hoten, sade Lena Langlet, som är ansvarig för demokratiområdet på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

I en undersökning gjord 2016 uppgav en fjärdedel av de förtroendevalda att de blivit utsatta för våld, hot eller trakasserier.

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har nyligen redovisat resultatet av en studie av hur hat och hot mot sex kommunstyrelseordförande har sett ut på sajter som Avpixlat, Samhällsnytt, Nordfront, Fria Tider, Motgift, Nordisk Ungdom, Nyheter Idag och Flashback. 41 000 artiklar och 4,8 miljoner kommentarer och inlägg har analyserats i studien, som gjorts på uppdrag av SKL.

20 procent av alla kommentarer innehöll någon form av hat. Kommentarerna gick hårt åt personen, inte beslutet i sak. Kvinnor var mer utsatta än män.

– Det förvånade mig, att det var så direkt riktat mot person och inget om sakfrågorna. Det är alarmerande för demokratin, ansåg Lena Langlet.

Hatiska kommentarer är svårare att anmäla än rena hot menade hon.

– Många förtroendevalda skäms när de blir utsatta för hat. Hat går på självförtroendet. Det är större risk för att man censurerar sig själv, man vill inte bli kallad äcklig eller ful, sade Lena Langlet.

Simon Matti, docent i statsvetenskap och biträdande professor vid LTU tog upp dilemmat som samhället står inför när människor inte längre vill engagera sig politiskt och bli förtroendevalda, därför att kostnaden för dem som individer upplevs som alltför betungande.

– Den representativa demokratin kan inte överleva om vi inte har representanter, påpekade Simon Matti.

Från polisen deltog Thomas Nilsson, som redogjorde för hur polisen arbetar med demokratifrågorna.

– Valrörelsen är kanske vår viktigaste uppgift under 2018, sade Thomas Nilsson, som är chef för regionala utredningsenheten i polisregion Nord.

Enligt Thomas Nilsson är yngre förtroendevalda, som är mer aktiva på sociala medier, heltidspolitiker, framförallt ordförande för olika nämnder och kvinnor mer utsatta för hot och hat.

– Alla partier är drabbade, säger Thomas Nilsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om