Det är inte alla år förutsättningarna finns att jaga vita ripor eller harar på barmark, så det finns all anledning att prova då allt stämmer. Jakten är inte nödvändigtvis lättare för att harar och ripor syns bra - även om den kan vara det - men det är en speciell skönhetsupplevelse att till exempel se en vit hare flyta fram genom skogen.
För jägaren som vill prova den här jakten finns det en del att tänka på. Både harar och ripor anpassar sina beteenden till de nya förutsättningarna på ett skickligt sätt.
Försöker vara osynliga
Ripjägaren blir ibland varse att vita ripor kan vara så skygga att det är som förgjort att få en enda skottchans.
Fåglarna kan också slå sig ihop i flockar som inte låter någon komma i närheten, varken jägare eller hund. Men det händer också att de är fullt jaktbara eller rentav trygga.
Då riporna blir vita medan marken fortfarande är bar, kan de välja olika strategier för att förbli osedda. Ibland hittar man dem i täta videsnår och nere i björkskogen, där de gömmer sig i vegetationen. Men de kan också söka sig mot fjällbranternas stenskravel. Där försöker de istället göra sig osynliga bland stenarna.
Om det kommer snö som smälter undan blir det gärna snö kvar åtminstone fläckvis på högre höjd. Då söker sig vita ripor gärna dit. Vid sådana tillfällen kan de dessutom vara trygga och släppa hund och jägare nära.
Vita harar gör sitt bästa för att välja diskreta daglegor. De kan ibland synas tydligt på håll, men vanligare är att de ligger under nerhängande grenar under en tät gran, inne i enrissnår eller täta viden.
Tät och snårig terräng
De trycker ofta mycket hårt, så hårt att de nu även kan jagas med en stående fågelhund som reagerar på harvittring.
När en vit hare väl går ur legan kan den likafullt försvinna ögonblickligen under grenar och ris. Den gör som regel sitt bästa för att inte synas. När den buktar för en drivande hund kan en vit hare ofta hålla sig i tät och snårig terräng. Inte minst duvhöken är en ständig fara för hararna och de försöker undvika att exponera sig.
Tätt buktande drev i täta skogspartier blir följden. Dessutom kan dreven gå knackigt med många tappter, för haren gör sitt bästa för att lura bort hunden och söka ett nytt gömställe. Vill man bärga sin hare gör man klokt i att passa i trånga pass och ta chansen när den kommer.
Syns i månljuset
Om det är månljusa nätter går det även att släppa stövaren nattetid.
Vita harar syns alldeles utmärkt i månljuset och uppskattar man en övernaturlig jaktupplevelse så kan man få den då den vita skuggan kommer ljudlöst flytande genom skogen.
Men var uppmärksam på en sak - haren är anpassad för att se i mörker. Nattetid reagerar den starkare på synintryck än den gör i dagsljus.
Därför är det extra viktigt att stå stilla på månljuspasset.