I tre veckors tid har eleverna i klass 6 C1 på Stadsöskolan i Gammelstad fått jobba med källkritik på lektionerna i svenska och samhällskunskap. Klassen har arbetat utifrån källkritiklådan, en låda med verktyg och övningar i källkritik som Svensk lokalmedia har tagit fram.
Eleverna har granskat och läst artiklar i Kuriren och NSD och fått lära sig grunderna i källkritik. Svaren på fem enkla frågor kan säga mycket om hur pass trovärdig en uppgift är; vem, vad, varför, hur och när.
– Vi har läst olika tidningar, olika artiklar och jämfört dem med varandra. Är det sant, att det kan stämma? berättar Lisa Vikström.
Eleverna har lärt sig att värdera och försöka se vem det är som är avsändare, finns det en eller flera källor till uppgiften till exempel.
– Vad finns det för källor, om det är flera som skriver om det eller om det bara är en, då kan man vara litet mer misstänksam, säger Malte Johansson.
Kunskaperna kan vara bra att ha, även utanför klassrummet.
– Ja, i vanliga livet så att man inte blir lurad på grejor, tillägger Malte Johansson.
Eleverna berättar att de har blivit mer ifrågasättande.
– Jag var inte så noga tidigare, nu är jag mer uppmärksam och tänker om det kan vara sant? säger Josefine Bodén.
– Om jag får höra något av min kompis då frågar jag direkt varifrån han fått det. Jag blir som i förhörsläge. Jag har blivit mer ifrågasättande, säger Otto Karlsson.
– Nu tror jag att jag tänker efter litet extra, säger Lisa Vikström.
– Om det står i tidningen, då måste det vara sant, säger Johanna Andersson.
Eleverna tycker att en artikel känns mera trovärdig ju fler uppgifter man får som läsare, detaljer om händelsen och namngivna personer till exempel
– Om det är typ en skandal för ett företag då vill man ha alla vinklar. Man vill höra från konkurrenter och vanliga människor vad de tycker om saken, så att man inte bara får en person som tycker att det är jättedåligt, säger Malte Johansson.
– Man vill ha ett namn på den som säger saker, det känns mer trovärdigt om de vågar stå för det, säger Otto Karlsson.
När eleverna väljer själva blir det inte mycket av traditionell nyhetskonsumtion i tidningar och tv. Eleverna använder sociala medier som Instagram och Snapchat och ser på Youtube.
– Tyvärr så kommer vi inte att läsa tidningar, säger Otto Karlsson.
Kändisars namn väcker uppmärksamhet, då klickar man. Klickbeten är ett bekant begrepp.
– Det kan vara väldigt stor skillnad på rubriken och på innehållet, kommenterar Jim Blomqvist.