En cirka 100 meter lång och brant ort leder ned i Svartöbergets innandöme, där ett litet bergrum har sprängts ut. I bergrummet ska en stålcylinder konstrueras, elva meter hög och cirka fem meter i diameter. Stålcylindern ska rymma cirka 100 kubikmeter vätgas.
Vätgas är en knepig gas att lagra, då molekylerna är så små att förvaringskärlet måste vara absolut tätt. I det här fallet, när vätgasen ska användas som energilager innebär det att förvaret dessutom måste tåla varierande tryck.
– Lagret ska fungera i en cyklisk process, det ska fyllas på och tömmas, säger Jan Israelsson, bergansvarig för Hybrits vätgaslager när han visar upp bergets innersta för media från när och fjärran.
Mellanrummet mellan stålcylindern och bergväggen ska fyllas upp med betong och därefter ska orten, vid stålcylindern, förseglas med en rejäl propp av betong. Betonggjutningen kommer att ske i blindo, endast övervakad av kameror och arbetet får helt enkelt inte misslyckas.
– Vi har bara en chans. Vi har provat betong i ett års tid och tagit fram ett recept som vi litar på, säger Pär Vestin, platschef NCC.
I nästa steg av Hybrit ska ett vätgaslager i full skala byggas. Det blir tusen gånger större än pilotanläggningen, med kapacitet att lagra 100 000-120 000 kubikmeter vätgas.
– Vi har inga beslut tagna än så länge, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Är det av säkerhetsskäl ni bygger vätgaslagret i bergrum?
– Det är svårt och dyrt att bygga stora, trycksatta konstruktioner ovan jord. Det är en bra kompromiss att använda berg för att hålla trycket. Naturligtvis bidrar konceptet till att hålla det säkert. Vi bedömer att det är säkrare än att lagra vätgas ovan mark.
Var ska det framtida vätgaslagret placeras?
– Det vet vi inte än. När vi jobbar ihop med LKAB och SSAB så bygger vi hela produktionssystemet för nästa generations järn- och stålframställning. Då kommer olika delar av Hybrit-konceptet att hamna på olika ställen. Demoanläggningen hamnar i Gällivare, LKAB har annonserat sina planer på att man kommer att ställa om mera av järnmalmsproduktionen. Troligt hamnar man någonstans i närheten av den och där den framtida energitillförseln blir.
Ska vätgaslagret ligga i närheten av elproduktionen eller är det mer optimalt att ha det i närheten av förbrukningen?
– Det är det här vi inte har svar på än. Är det lättast att frakta el eller att frakta vätgas? Vi behöver titta på bägge alternativen innan vi har ett tydligt svar, säger Mikael Nordlander.
När måste ni fatta beslut?
– Än så länge har vi ett flexibelt elsystem med mycket vattenkraft i. Ska vi bygga ut produktionen av fossilfritt järn och öka konsumtionen av vätgas och därmed lägga till mer el som i ökad utsträckning är väderberoende, då kommer vi att få mer och mer utmaningar med obalanser mellan elsystemet och industrin. Exakt när vätgaslagret behövs vet vi inte. Från dag ett behövs det inte.
– Vi kommer att ta beslutet om demoanläggningen innan vi tar något beslut om vätgaslagret.
Är H2GS en tänkbar kund till er?
– Som sagt, vi vet inte exakt när det är bäst att frakta el och när det är bäst att frakta vätgas. Precis som flera kunder hänger på samma elsystem så rent teoretiskt kan man tänka sig att flera kunder kan hänga på samma vätgassystem. Det är för tidigt att säga, säger Mikael Nordlander.