Här landar det du spolar ned

Kiss, bajs och toapapper.
De enda tre saker som man faktiskt ska spola ner i toaletten. Tops, tamponger, snus och annat skräp, som många spolar ner, ska kastas i soptunnan.

SAND. I avloppsvattnet kommer det även en massa sand. Sanden renas och används.

SAND. I avloppsvattnet kommer det även en massa sand. Sanden renas och används.

Foto: Petra Isaksson

Luleå2012-11-26 06:00

Luleås avloppsreningsverk ligger ute på Uddebo och är ett av de modernaste i Europa.

Det är hjärtat i Luleås 60 mil långa ledningsnät och tar hand om avlopp från större delen av kommunens befolkning, cirka 70.000 personer.

Mekanisk rening
Hit kommer dagligen cirka 25.000 kubikmeter avloppsvatten, som renas i tre steg. Först mekanisk rening. I nästa steg tillsätts en liten mängd kemikalier.

Det tredje och sista steget är biologisk rening. Sedan kan vattnet pumpas ut i Luleälven, rent och fint.

Ute känns en svag lukt som påminner oss om att vi är ute vid ett avloppsreningsverk. Det handlar dock inte om någon stank och är inte besvärande på något sätt.

Inne i anläggningen däremot luktar det ingenting. Alla bassänger är täckta och det är rent och snyggt.

- Det är ett slutet system och vi ser inte heller vad som kommer in med avloppsvattnet, säger Lars Brännvall, driftchef vid Uddebo reningsverk.

Tio ton i månaden
Däremot vet han att det spolas ner en massa saker som inte borde spolas ner i toaletten. I det första reningssteget finns ett mekaniskt galler där allt som är större än tre millimeter fastnar.

Det handlar om portionssnus, tops, fimpar, trosskydd, tandtråd, tamponger, våtservetter, kondomer och en massa annat.

- Totalt handlar det om cirka tio ton i månaden som fastnar här. Det som fastnar tvättas och sedan pressar vi ut vattnet och torkar det. Sedan körs det till värmeverket i Boden och eldas upp och det får vi betala för, säger Lars Brännvall och påpekar att det vore mycket bättre om folk kastade skräpet i soporna och inte i toaletten.

60.000 snusar
I Örebro, vars reningsverk är något större än Luleås, gjorde man nyligen en mätning av skräpet i avloppet. Bland annat räknade man ihop att det kom cirka 60.000 portionssnusar per dag och 170.000 tamponger i månaden med avloppsvattnet.

- Snus och fimpar är inte alls bra att spola ner i toaletten. Det innehåller kadmium och vi har lite problem med för höga kadmiumhalter i vattnet, säger Lars Brännvall.

Ett annat problem är fett som spolas ned i avloppsvattnet.

-Det är mycket bättre om folk först skulle torka av sina stekpannor ordentligt och kasta pappret i soporna och sedan diska ur pannan, påpekar han.

Inte hitta ringen
Förr kunde de se vad som fastnade i gallret.

På en vägg sitter också en hylla med olika saker det tagit hand om.

Här finns löständer, ett gammalt körkort, gosedjur, diverse leksaker och annat.

- Det händer att folk ringer hit och säger att de råkat spola ner en ring eller något annat och undrar om vi kan hålla utkik, men det går inte i dag, säger Lars Brännvall.

Reningsverket

Vid reningsverket blir det också en rad olika restprodukter:

Cirka 120 ton med brännbart skräp som körs till Boden och bränns.

Cirka 7.000 ton rötslam som enligt avtal tas hand om Norrlandsjord och används som anläggningsjord.

Ett antal ton sand som renas och används.

Slutligen bildas även biogas som renas och används för att värma upp deras egna anläggningar. I framtiden är tanken att biogasen ska renas ännu mer och användas som fordonsgas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om